Dagens Nyheter – 26 mars 1867, sida 1

känsla af heder vara förqväfd i mitt bröst? Det är illa nog gjordt utaf mig att jag hyser denna kärlek i mitt hjerta, och jag tycker mig vara en föraktlig menniska hvår gång jag tänker derpå; Men att yppa den för hennel.:. Aldrig, aldrig! i — Förlåt mig, mitt älskade barn, sade Mary. Jag borde ha vetat att du icke kunnat begå en tadelvärd handling; Detta är visserligen en hård pröfning; utan tvifvel den hårdaste som blifvit dig pålagd; men du måste ihågkomma, hvem det är som sänder o8s alla pföfningär; och huru din pligt bjuder dig att handla: Om du, så godt i din förmåga står, söker uppfylla din pligt, kan du vata förvissad om att den gode Guden skall belöna dig på det sätt, som honom bäst synes. Naturligtvis behöfver jag icke upplysa dig om att det vore oklokt och orätt att nära äfven den svagaste förhoppning. — Jag vet det, moder; sade Frank: Också har jag aldrig hoppats. Hade jag det gjort, skulle jag ej kunna se herr Freestone i ansigtet. Han är så god mot mig; må ni tro, och det är också hon. Föga anar Kon, huru mycket ondt hon gör mig genom att bemöta mig så vänligt. Om hon vore stel och kall emot mig, skulle den tyngd, som hvilar på mitt hjerta blifva något lättare. För någon tid sedan rådde; så att säga, ett spändt förhållande mellan oss; det uppkom till följd deraf att jag beherrskade mina känslor och visade mig till den gråd tvär och frånstötande mot henne, att hon blef ond på mig: Nu skulle jag icke kunna göra detta; om det än gällde mitt lif. Hon anser Big vara mig stor täck skyldig för det att jag köm henne till bjelp den gången, då hästen ske