Dagens Nyheter – 8 mars 1867, sida 3

Hva:jehanrda Syheter. Misslyckadt, En i Ystad häromdagen anordnad maskeradbal besöktes åf 50 personer; af hvilka de fleste voro omaskerade. Skenrdöd, De flesta pariser-tidningar hafva meddelat följande sorgliga berättelse: Under tredje veckan af sistlidne oktober månad dog fru Barbieri, hustru till grefve Benicelli, i Rom i kolera. Efter begrafningsceremopierna nedsattes liket i Campo Santo, för att sedermera derifrån föras till Magdalena-kyrkan, då en af familjen der beställd graf hunnit göras i ordning. Flyttningen skedde ej förrän i medlet af förra månaden, och då kistan vid tillfället öppnades, gjorde man den förfärliga upptäckt att den olyckliga grefvinnan hade varit vid lif, då bon inneslöts i kistan. Hennes händer voro sönderbitna, hennes ansigte sönderklöst och håret afslitet näftals. Kistlocket var rubbadt ur sitt läge, men det olyckliga offret för en förtidig begrafning hade icke haft krafter nog till att bryta upp det. Den aflidna hade länge haft att glädja sig åt en förträfflig helsa; men hade hastigt insjuknat i kolerasymptomer, fått stelkramp och af sin uppskrämda familj ansetts för död. Hr Abels mustascher. Henry Abel är en riktigt vacker och söt, ung medborgare i det fria Amerika. Hans långa gula hår och hans lysande mustascher beundras af det täcka könet och afundas af det otäcka. Unga fruntimmer bruka, betagpa af förtjusning, slå sina mjuka armar om bans hals och lekande lugga honom i mustascherna. Medan detta pågår, berättar han underbara historier från kriget, ty han har varit kavallerikapten. Men en sak förmörkade under en tid bans glädjes horisont, och det var, att hans mustascher voro en liten smula ljusare än hans hår. De voro så, men de äro det ej mera. Då Abel pyligen — det var den 24 sistl. januari — vandrade uppför Stategatan i Chicago, såg han en ny rakstuga och märkte, att egarens namn var honom bekant; Han inträdde