Dagens Nyheter – 8 mars 1867, sida 3

i (Insändt.) Om riksdagsordningens 30 paragraf. Det har blifvit flera gånger i de allmänna tidningarne omtaladt huruledes ett fåtal bland ledamöterna af första kammaren fattat beslut i mången vigtig fråga. Man har väl förundrat sig deröfver; men man söker ursäkta de uteblifnes bristande uppmärksamhet mot det allmänna dermed, att de icke hafva någon aflöning. Om detta till någon del kan gälla till ursäkt för första kammarens ledamöter, kan det ej urskulda andra kammarens, emedan dessa ledamöter hafva ett dagtraktamente af 10 rdr, jemte fria resor till och ifrån riksdagen: Till dessa bekymmersamma betraktelser kommer man vid genomläsningen af morgontidningarnes referater om öfverläggningen i andra kammaren förliden gårdag: Det säges der att en votering försiggått, deri endast 70 ledamöter af kammarens 180—190 deltagit; När sådant kan inträffa i början af vår första riksdag, hvad har man då att vänta af framtiden? Då troligen mången ledamot afriksdagen förgätit innehållet af ofvan antydda af riksdagsordningen, torde det vara på sin plats att citera den; den lyder ordagrannt som följer: Hvardera kammaren eger att bestämma påföljd af böter för den kammarens ledamot, som sig vid riksdagen ej i rätt tid inställer och derför ej visar laga förfall, eller som eljest, utan tillstånd af Kammaren, från riksdagsöfverläggningarna förfallolöst sig afhåller. Dessa böter tillfalla statsverkete. ) Stockbolm den 5 mars 1867. aValman, som ej är vän af försumlige och liknöjda presentanter; ) Det bör anmärkas att antalet af i andra kammaren tillstädesvarande ledamöter icke är så lite som af voteringsuppgifter stundom kan synas, ty många underlåta att deltaga i voteringar om frågor af mindre väsentlig betydelse; och det är blott från öfverläggningarne man icke får förfallolöst afhålla sig. Detta göres dock, såsom insändaren påpekat, rätt ofta af ledamöter. Red. af D. N.