Dagens Nyheter – 29 januari 1867, sida 2

can fyllas och hans redlighet aldrig öfverträffag af ågon annan. Förliden lördag hade hr N. den glädjen att motaga en dyrbar the-servis från gina underordnade sheriffs-officia, såsom ett bevis på deras erkänvande af bans förtjenster och tacksamhet för den välvilja, hvarmed de blifvit af honom bemötta. Presenten är ett verkligt mästerstycke, bestående st kaffeoch the-kanna, sockerskålar, gräddsnipa, bägare m. m., inalles 3 stora pjeser alla af massivt silfver, med ingraverade dato, ornamenter m. m. Då nu hr Nelson återvänder till det privata lifvet önska vi honom hjertligen all den lycka och välgång, hvaraf han genom sitt nit i stadens tjenst. gjort sig väl förtjentea. Winska fandtiduagens öppnrande. Till Aftonbladet telegraferades i går: Till landtmarskalk har blifvit utsedd general Nordenstam; till talman i borgareståndet Franz Frenckel, till talman för bondeståndet hemmansegaren Mäkipeska. Det af generalguvernören på rikssalen upplästa trontalet var affattadt på ryska, men tolkades både på svenska och finska. Kejsaren lofvar deri, att framlägga förslag till en bestämd landtdagsordnisg och väntar att hos ständerna finna sarastömtighet med sin proposition i ämvet. Oaktadi missväxteraa fordras inga nya pålagor. Den sednaste skörden har lyckligtvis varit tilliredsställande. — Berättelse om regeringens tillgöranden kommer att afgifvas. De sednast utlofvade grundlagsreformerna fordra en grannlaga och långvarig pröfning och kunna till kejsarens ledsnad icke nu fullföljas. Reformen i styrelsens organisation måste till följd af bristande medel uppskjutas till en gyunsammare tid. De vigtigaste propositioner, som komma att framläggas, äro följande: om ny landtdagsordning; or handelsoch näringsfrihet; om ny kyrkolag; ny tryckfrihetslag; koramunalförfattning för städerna; om statsbarkens öfverlemnande till förvaltning af ständerna; om anslag till läroverken; om öfvergångsstrafflagen. Mademet:elle Georges, den ryktbara franska skådespelerskan, har för någon tid sedan aflidit och hennes begrafning egde rum den 14 dennes. Hon var den sista på en när af de stora skådespelerskor, hvilka gjorde sina studier under revolutionen, och hvilka uppträdde under första kejsardömet. Dejazes är nu den enda qvarlefvande. M:lle Georges uppväxte vid m:lle Raucourts fötter och mottog sin första undervisning i det hux, som Tallien och Therese Carrabus gåfvo namnet Chaumiere. Vid sexton års ålder debuterade hon på Theatre francais i Clytemnestras rol och hennes intagande yttre framkallade en storm af beundran. Andra morgonen var hon redan ryktbar. Hjelten från Austerlitz såg henne och blef besegrad. Han nedlät sig till och med att blanda sig i de tvister, hvilka mademoiselle G. bade med sina rivaler inom teatern, men inom kort stötte hon sig på något uttryck eller något åtgörande af den höge beundraren, lemnade plötsligt Paris och for till Petersburg. Detta var just på den tid, då Napoleon höll på att ledsna på kejsarinnan Josephine och hade börjat närma sig Marie Louise; men kurir efter kurir förföljde flyktingen, hvilken emellertid med list och skicklighet lyckades att undkomma till. Wien och derifrån till Petersburg. Napoleon återsåg henne icke förr än i Erfurt, der tragediens drottning var oumbärlig för det sällskap, som der var församladt för att spela för ckonunga-parketten:; M:lle Georges återkom till Paris 1813 och återvände då till Theatre francais, der hon likvisst icke mottogs. Sista gången hon visade sig på scenen var för omkring 5 år sedan, då emellertid föga spår.af hennes fordna skönhet kunde upptäckas, med undantag af de välformade juvelprydda händerna och armarna, hvilka hon till sista stund gerna framställde till åskådande: Hon hade den äran att tillika med Talma och och andra uppträda inför den aparkett af kungar som Napoleon såg samlad då han stod på höjden af sin ära, och orafihvilken ryktet alltid skall fortlefva i teaterns ennaler. Den store eröfreren intresserade sig mycket för henne, och många historier äro i omlopp, hvilka visa; att denne man, cSom, med menniskoben till tärningar, jorden till spelbord, Spelade djerft om riken och folk med insats af troner, kunde, då det föll honom in, göra sig saker till samma galanterier som hvarje annan dödlig. BRUNNS NNE RE SNNN NNVE EA SS US NOT Tr JNA ns