Dagens Nyheter – 24 januari 1867, sida 2

ch brottets många olyckliga offer, som finneg inom ufvudstaden, erkände sin förbrytelse, men fordrade tt målsegaren skulle personligen inställa sig, och j få uppträda. genom ombud — en sak som domtolen dock ej fästade något afseende vid. Egaren ill klockan, hvilken under ett tillfälligt besök i Stockholm hade sammanträffat med den anklagade, ade, enligt Erikssons uppgift, ej burit sig honett it, hvarför hon tagit klockan. Eriksson som i förvillleser och förhärdelse hunnit så långt, att en känsla AM skam tycktes vara främmande för henne, bade förut blifvit straffad för andra resan stöld sämt dömd att mista äran för begånget förfalskningsbrott. Hennes dom för den nu föröfvade klockstölden lydde på 2 är och 8 månaders straffarbete. Caloander 1 rådhusrätten. Vid rådhusrättens sjette afdelning fortsattes i förrgår ransakningen med glasmästareoch förgyllarefabrikören A. wW. Caloander, anklagad att hafva beskyllt poliskonstapeln i Jakobsdistriktet, n:r 97 Jonsson, att ha stulit en klocka från C. under det J. var sysselsatt med att tillika med 2:ne andra konstäplar föra Caloander från en cigarrbod vid Norrlandsgatan, hvarest C. fört oljud, till vaktkontoret i Jakob. Uti detta mål, som en längre tid fortgått, hördes förra rättegångsdagen sju vitnen, hvilka samtlige intygade att de hört Caloander säga, att Jonsson stulit klockan. Målet uppsköts till den 12 nästinstundande februari, då C. ålades återkomma vid förut stadgad påföljd. Landsorten, Mordbranden i Malmö statiomshns. I Malmö handelstidning läses sistlidne fredag: Efter en månads förlopp har man lyckats erhålla den upplysning att stationshusets brand härstädes var anlagd. nglingarne Wilhelm Olsson samt August Malmgren hafva blifvit förvunna till brottet och vidgått detsamma. Vid i går i cellfängelset anställt förhör vidgick den förre att han hade anlagt elden för att dölja af dem båda verkställda stölder af å stationen qvarglömde effekter. Detta hade så tillgått att Olsson föröfvat stölden och Malmgren sedan pantsatt det stulna. Båda hade varit medvetne om brandanläggningen, men det kunde icke utrönas i hvad mån Malmgren var delaktig deri, då ingen bevisning fanns emot hans nekande. Upptäckten skedde på så sätt att Malmgren, dertill förmådd af samvetsqval, omtalat förhållandet för tvenne betjenter, Nilsson och Ekström, hvilka i sin ordning angifvit det för polisen. Dessa sednare, hvilka uppträdde som vitnen, hade likväl intet i hufvudsaken att berätta. De stulna effekterna voro 4 a 5 rockar, ett par svarta underkläder samt 2 paraplyer. Psykologiskt. märkvärdigt är att den gröfsta brottslingen af de gjuttonårige ynglingarne, Wilhelm Olsson, med den största uppriktighet bekände sina brott, medan Malmgren, som icke egde mod att anlägga elden, genom lögner och slingerbultar söker att fördölja sanningen. På allmänna åklagarens begäran är målet uppskjutet till den 24 dennes då flera vitnen skola höras och till hvilken tid vidare underrättelser skola inhemtag. EEE