Dagens Nyheter – 11 januari 1867, sida 2

Eldsvåda. Från Cimbrishamn skrifves: Den 24 december vid pass kl. 2 på natten väcktes åboen Nils Jeppsson å Af 17 Gladsax af dess hund genom häftigt och ihållande skällande, hvilket föranledde honom att stiga upp och efterforska orsaken, då det upptäcktes att tjufvar brutit sig in på dess loge och tillgripit af den der befintliga nyligen aftröskade hafre, hvaraf 2!, säckar blifvit fyllda, men måste lemnas i sticket då de blefvo röjda af hunden. Sedan den stulna säden blifvit tömd å logen gick hvar och en till sina sysslor, hvarmed i allsköns ro fortsattes till kl. balfi 6, då eld häftigt utbröt från logelängan och spridde sig så hastigt, att af kreaturen 1 häst, 4 kor och i7 får ej kunde räddss. En mängd såväl tröskad som otröskad säd, jemte åkeroch körredskap, samt husgeråd blefvo dels innebrände, dels skadade. Huru elden uppkommit är obekant. Tillbud till eiycka, Från Wenersborg skrifves den 7 januari; Länets höfding grefve E. Sparre anlände i går med extra-tåg från Herrljunga bit till staden. I dag på morgonen mottog hr grefven nyårsuppvaktning af talrikt församlade stater och kårer äfvensom enskilda personer. På nedresan från Stockholm träffades landshöfdingen af ett olycksfall, som kunnat hafva olycksbringande följder. Då nemligen snälltåget stannat vid Wårgårda och hr grefven skulle stiga ur kupån, halkade han och föll baklänges samt slog hufvudet mot en jernvägsskena med den påföljd, att han svimmade. Vid ankomsten till Alingsås gjorde tåget en qvarts timmes uppehåll, hvarunder läkare efterskickades, som emellertid förklarade ingen fara vara förhanden. Anbud till fariygsbrand. Bohusläns Tidning berättar: Ombord å en utanför Kasen liggande skonert uppstod i söndags på morgonen klockan omkring 6 eldsvåda, hvilken synbarligen uppkommit i ruffen. Genom skyndsamt tillkommen hjelp räddades fartyget från svårare skador, än förlust af en del segel och masternas kolning. Förgiftningsförsök. Från Wexiö skrifves den 9 dennes: Förliden söndag infördes till härvarande cellfängelse undantagsmannen P. Gummesson från Höreda i Östra Thorsås socken, anklagad för försök att förgifta sin hustru. Mannen, 75 år gammal, har på sednare åren lefvat i oenighet med hustrun, som är 20 år yngre än han, och hade sista söndagen af förra året blifvit af hustrun anmodad att tillreda middagsmåltiden, emedan hon sjelf ämnade besöka gudstjensten. Han kokade gröt till middagen; men omrörde sedan den varma gröten med en bundt fosforstickor. Hustrun, som åt några skedar af gröten, lefver ännu; men hennes tillstånd är så betänkligt, att kronobetjeningen efter läkares besök hos och yttrande om den sjuka qvinnan, genast ansettsig böra inmana mannen i häkte Dranknade. Smålandsposten berättar: Förliden juldag på förmiddagen tilldrog sig den sorgliga händelsen, att gästgifvaren Petter Nilssons i Lenhofda tjenstedräng och piga samt fabrikör Slettengrens piga drunknade i Lenhofdasjön. Petter Nilssons dotter och piga hade begifvit sig ut på sjör åkande på en kälke, som sköts af drängen, hvare mot Slettengrens piga icke vågade sig ut på isen utan stod på stranden. Då isen brast och de åkande försvunno 1 djupet, fattade den å stranden stående pigan en stör, med hvilken hon begaf sig till de nödställdes hjelp, men blef neddragen i vaken oci drunknade ; deremot räddade sig Petter Nilsson; dotter med stören.