Emåryhbeter. Ful pojkindustri. En morgon, en af dagarne i förl. vecka, kommo 3 stycken 12 å 14 års gossar till ett kaffebord å Hötorget och reqvirerade 3 muggar kaffe som jemte mycket godt adopps genast erhölls och förtärdes, med god aptit. Då betalning skulle erläggas observerade den, som begärt kaffet, att han glömt sina penningar hemma, hvarföre han skyndsamt begaf sig af hem för att hemta dem, och skulle kamraterna stanna qvar och afvakta hans återkomst. En god stund förgick, men gossen som aflägsnat sig återkom icke. Då säger den ene af de qvarvarande: jag får lof att springa hem och hjelpa .honom att leta, emedan han säkert förlagdt penningarne. En god stund förgick åter och den qvarvarande tredje gossen blef orolig. Slutligen tar han fram en dörrnyckel ur sin ficka och utropar: För all del, jag har ju i tankarne taget dörrnyckeln med mig, så att de icke slippa in i vårt gemensamma boningsrum. Jag är tvungen att äfven springa hem och öppna för dem. Vikomma straxt tillbaka. Han aflägsnade sig äfven med ilande fart. — Men ännu har ingen af gossarne infunnit sig med betalningen. Aes oms