Dagens Nyheter – 9 januari 1867, sida 2

en hel mängd saker att rådgöra med hvarandra om. — Ja, det är naturligt, yttrade Ringer. Om jag hade hopp om att bli förenad med en så vacker flicka, skulle jag kanske... Nå, nå, det är detsamma med den saken. Jag vill endast säga att jag ämnade bedja er komma med mig i qväll; men det är måhända lyckligt att ni har förhinder. Ni skulle säkerligen icke trifvas i mitt sällskap.FT — Det är väl möjligt, genmälde Carely. Ni vet hvad jag förut sagt er, min vän: Jag vill likväl icke nu trötta er med några långa förmaningar. At er mätt och gå sedan direkte hem och lägg er, så undviker ni lättast alla frestelser. — Tack, tack, återtog George. Ni vill mig väl, jag vet det; och jag :.. Men der kommer nu Annie Browning, ser jag; och hon tycker nog icke om att finna mig vid er sida: Derför säger jag godnatt och skiljes från er; innan hon blir mig varse. Jag är visserligen icke sådan som jag borde vara; men lofva mig, Harry, att, om ni också hör menniskorna tala aldrig så illa om mig, sjelf bedöma mig så mildt ni kan. Han tryckte den hand, som räcktes honom; med en värma, som måste anses vara främmande för hans natur, och styrde sina steg in på en sidogata, under det att Carely skyndade sin fästmö till mötes. (Forts.)