Dagens Nyheter – 9 januari 1867, sida 2

Sedan förra delen af frågan blifvit med enhälligt ja besvarad, beslöts efter en liflig diskussion, hvarunder åtskilliga förslag väcktes, att till ortens riksdagsmän afsända en skrifvelse af följande lydelse: Till herrar representanter för Kalmar läns södra landstingsområde uti riksdagens första och andra kammare. Till följd af beslut, fattadt vid sammanträde i Mönsterås med ledamöter af frivilliga skarpskytteföreningarne inom landstingets område, för att samråda om lämpligaste sättet för skarpskytterörelsens ändamålsenliga befordrande och nationalbeväpningens ordnande, få undertecknade vördsammast delgifva ortens herrar riksdagsmän följande vid detta möte uttryckta önskningsmål: Då såväl inom hela landet, som ock inom den landsdel våra resp. skarpskytieföreningar omfatta, den åsigten kan sägas vara allmän, att rikets försvarskrafter icke ega den omfattning och styrka, som synas fullt betryggande under nuvarande förhållanden, uttryckte mötet den förhoppning, att rikets nu sammanträdande ständer måtte bidraga till nationalförsvarets stärkande genom införande af allman värnepligt, med ovilkorlig förbindelse till öfningar för de sålunda värnepligtige, hvilka öfningar dock borde göras så litet betungande för landets näringar som möjligt och så lokala som förhållandena medgifva. Dessutom beslöt mötet att lika vördsamt anmoda herrar riksdagmän från denna ort Böka bereda de hittills varande frivilliga skarpskytteföreningarne tidsenliga gevär, motsvarande behofvet af utvidgad målskjutning, samt tillräckligt stort anslag för instruktörer och skarp ammunition vid målskjutningar, enär hittilis lemnade understöd till dessa ändamål visat sig utgöra så obetydlig summa, belöpande på hvarje serskild skarpskytte-förening, att föga kunnat för ändamålet dermed vinnas, samt det synes vara af yttersta vigt att befrämja de frivilliga skarpskytteföreningarnes bestånd och utveckling. till dess deras plats intages af en ordnad nationalbeväpning, för att frågan om densamma skall vinna en önskvärd lösning. Mönsterås den 29 dec. 1866. mötets vägnar: (Underskrifter.) Upplysning. Med anledning af den berättelse om Oräddse skeppsbrott, som vi efter en Jönköpingstidning meddelat, har plats blifvit begärd för följande: Af den nämnde berättelse synes, att den beroeade ställning sekonden har till chefen vid befälets förande, ej ens uppfattats af dem af besättningen, som i ofvannämnde fall gifvit sina meddelanden om skeppsbrottet, hvarför man ännu mindre kan förvänta att personer, som icke böra till tjensten, skulle kunna känna den, och finner jag mig derföre böra upplysa att jag vid nämnde tillfälle förde befälet under Chefens ordres, såsom vanligtvis tiligår vid alle man på däcka och i enlighet med 1 mom. 241 i sjötjenstgöringsreglementet som lyder: Vid gående till segels eller ankars, samt i allmänhet då hela besättningen är på däck skall hvarje officer vara på sin post. Närmaste mans plats är på halfdäcket hos chefen. Vid förenämnde manövrer m. m., der chefen icke sjelf öfvertager befälet, utföres det af närmaste man; men i utöfningen på sätt chefen för godt finnner. Karlskrona den 31 december 1866. Axel Lind af Hageby. Kapten i kongl. flottan. Engelsk-Svensku banken. I Göteborgsposten läses: I anledning af enidagens nummer af Göteborgsposten till direktionen för The English and Swedish Bank, Limited, af sAktieegare, gjord framställning, får jag härmed tillkännagifva, att, i enlighet med från hufvudkontoret i London mottagen underrättelse, vid den till den 15 dennes utlysta bolagsstämman intet definitivt beslut kommer att fattas; utan att dervid endast förelägges aktieegarne resultatet af direktionens underhandlingar och af de från aktieegarne infordrade och af dem afgifna utlåtanden i afseende å bankens upphörande eller fortsatta verksamhet. Göteborg den 5 januari 1867. : Balph B. Fowler, p. verkställande direktör. Pm rkhatav