Dagens Nyheter – 7 januari 1867, sida 2

Article Image
Annu på sin höga ålderdom bibehöll hon, Oaktadt tilltagande yttre bräcklighet, sina själsförmögenheter och framförallt sitt minne, ur hvars rika skatter hon meddelade många intressanta och märkliga saker åt de bekanta, som besökte henne och som hon alltid så gerna mottog. På sina födelseflagar under de sednare åren hade hon glädjen att hedras med besök af den kungliga familjens medlemmar. Hon öfverlemnade vid ett sådant besök, åt drottning Lovisa en dyrbar relik af drottning Marie Antoinette, ett stycke af manchetten å den linnetröja, som den olyckliga franska drottningen bar i sitt fängelse och som fru Ehrenström hade mottagit såsom ett minne af hertiginnan af Angouleme. Fru Ehrenströms efterlemnade anteckningar sägas vara öfveclemnade åt frih. Bernhard v. Beskow. Då hon haft tiilfälle att vid hofvet iakttaga så mycket, varit intim vän med fröken Malin Rudensköld, och, utom de förut omnämnda litterära personligheterna, varit personligen bekant med J. G Oxenstjerna, Schröderheim, Rosenstein, Gyllenborg, Silfverstolpe, Bellman, Sergel, Schiller m. fl., så förete dessa memoirer utan tvifvel mycket af intresse. w Södra teatern, som fortfarande och med mycket bifall gifver hr Hodells Nyårspjes aVisitlådan, har under inöfning På operamaskeraden, en liten förpjes, och aRespekt för Damerna, svenskt original af Jolin. — Konungen, drottningen, hertigen af Ostergötland samt hertigen och hertiginnan af Dalarne öfvervoro i lördags representationen å Södra teatern, hvarvid, till förmån för asylet för pauvres honieux; uppfördes: De båda blinda, Ett Solo-lustspel af Saphir och opera-serian Dumben.: HKomnsert. Den ungerska orkestern; under anförande af hr Leopold Beyerböck, gaf förliden lördags afton en konsert å nedre börssalen. De varma loford, som föregått dessa konstnärer, visade sig alls icke ha varit öfverdrifna; hvarje musiknummer mottogs med lifligt bifall, hvilket ock var välförtjent. Utrymmet för dagen tillåter oss icke att närmare redogöra för denna intressanta konsert och det är äfven obehöfligt, då vår musikälskande allmänhet ej lärer underlåta att i Valhalla; der orkestern, enligt annons i detta blad, tillsvidare kommer att uppträda, förskaffa sig en sann musikalisk vjutning; den ungerska orkestern är verkligen en bekantskap att göra. Om skandinavernas julfest i Parte skrifves till Köpenhamns Dagblad: Tnitiativet till en julfest togs i år af Skandinaviska föreningen, och den framlagda listan fylldes snart med underskrifter, så att inemot 170 nordiska män och qvinnor visade sig hågade att samlas till dagens firande. Som man kunde vänta af de många förberedelser, som egde rum, fick festen en storartad karakter, hvartill föreningens poeter, konstnärer och handtverkare bidrogo hvar på sitt sätt. Två stora salar om resp 72 och 45 alnars längd i Rue Jessaint n:r 22 voro ställda till festkomiteåns förfogande, och der samlades deltagarne julaftonen kl. 7 i den lilla salen. Vid ingången öfverlemnades till damerna buketter och till herrarne bandrosor i de nordiska färgerna. Kl. 8, då sällskapet var fulltaligt, öppnades dörrarne till den stora salen, och med en sångkör i spetsen drogo de tättslutna lederna under en nordisk marsch in i salen, der banketten skulle ega rum, Det var en imponerande anblick som mötte ögat, då man inträdde i denna af 12 ljuskronor upplysta lokal med det långa, smakfullt ordnade bordet. Längs salens väggar voro efter svensk sed smörgåsbord placerade, kring hvilka nu bildade sig grupper, som läto sig smörgåsen och supen väl smaka, och härifrån hade man godt tillfälle att se sig om och betrakta de många dekorationer, som erinrade om det kära fäderneslandet. HSalens bakgrund pryddes med tre stora nordiska flaggor, och dess sidor voro smyckade med sköldar, emblemer, bilder af Nordens gudar och porträtter i kroppsstorlek af konungarna Kristian IX och Carl XV, omgifna af guirlander och granar. Hela anordningen vitnade om smak och talang. Sedan man satt sig till bords och julgröten serverats, helsade ordföranden i några hjertliga ord de församlade välkomna, hvarefter en qvartett utförde ep välkomstsång. Rader af tal och skålar öppnades af hr Th. Söderstedt med en skål för Nordens konungar, hvarefter följde det ena talet efter det andra, såsom för Danmark af hr Klint, för Norge af hr Ericson, för Nordslesvig af hr M. Hartvig, för Föreningen af hr Söderstedt, för Nordens qvinnor af hr E. Wallmark, fö: en bland hedersgästerne, franske litteratören Eugåne Beauvois af dr Chydenius. Efter måltidens slut, återvände deltagarne till den mindre salen, der man samspråkade, tills man med sångkören ispetgen ånyo begaf sig till den stora salen, som nu befanns förvandlad till teater, der man fick åhöra komiska föredrag, omvexlande med Bellmanska qvartetter och fosterländska sånger. Efter föreställningen serverades kaffe och julkaka, hvarpå dörrarne till lilla salen öppnades och ett väldigt julträd med allehanda krimskrams kring sig samlade deltagarne under tre timmars tid. Stämningen hade nära nog nått sin höjdpunkt, då tonerna af

7 januari 1867, sida 2

Thumbnail