Dagens Nyheter – 21 december 1866, sida 2

Rättegoch polisnyheter. Brsölgenr. Under en längre tid hafva de laxhandlare, som vid Muukbron hafva sin försäljningsplats, sedan handeln för dagen slutat låtit sina kistor, bord och bårar qvarstå, till hinder för allmänna trafiken. I går voro de fleste af dem uppkallade till polisen, och sedan ytterligare upplyst blifvit, att deras butikere äfven qvarstått öfver helgdagarne, pliktfälldes hvar och en af dem till5 rdrs böter, hvarjemte handlanderne förständigades att hädanefter hvarje afton skaffa sina bodinnanreden under tak. N Tvänne bolagsmän. Kommissionären Almgren hade till poliskammaren låtit i gåv instämma e. 0. kanslisten P. Lagerman, med hvilken han varit kompanjon för bedrifvande af kommissionsaffär härstädes, med yrkande af ansvar för icke blott förskingring af bolagets kassa, utgörande 297 rdr 53 öre, utan äfven af medel, som bolaget fått i uppdrag att inkassera och dem Lagerman skulle uppburit utan att redovisa. Lagerman genmälde, hvad inkassering: rna beträffade, att han visserligen uppburit 90 rdr 33 öre, men att han på Almgrens tillsägelse användt dem för att betala Almgrens skulder till åtskilliga hardtverkare. Lagerman bestred påståendet att ha förskingrat bolagets kassa. Målet uppsköts på yrkande af käranden till den 17 januari 1867. Eldsfara yppade sig natten till gårdagen i huset n:r 16 vid Södermanlandsgatan, uti ett derstädes befintligt färgeri och tygtryckeri, hvilken lägenhet förhyres utaf färgaren Ferdinand Andersson. En hop tyger, dem han hängt framför kakelugnen, hvari befanns en stor glödhög och hvars luckor han, ovarsamt nog, lemnat öppna, fattade nemligen af den starka hettan eld och förstördes, likasom en mängd i färgeriet varande inventarier. Branden, som varsnades genom det att röken inträngde i rummet bredvid, i hvilket rum Andersson och hans familj lågo, släcktes lyckligtvis af Andersson sjelf och utan någon annans tillbjelp. En som försökt lura bönder,, En slagtarmästar Borggren var i går instämd af en landtbo vid namn Andersson, derför att nämnde B., som i on8dags af A. köpt en iefvande kalf, hvilken enligt vågsedel vägde 7 lisp. 5 skälp., straxt derefter begärt vågsedeln af bonden och då liqvid derefter skulle uppgöras, påstått att kalfven endast vägt 6 lisp. 5 skälp. samt vägrat åter framvisa vågsedeln. Andersson skyndade sig emellertid att skaffa ny sedel, och begaf sig nu, åtföljd af poliskonstapel, till B. för att få ut sin rätt, men som detta ej lyckades, måste han, såsom förut är sagdt, instämma slagtaren. , Borggren, hörd öfver anklagelsen, nekade helt och hållet, påstående det kalfven icke innebaft mer än den af honom uppgifna vigten, men som han ej medhade den sedel ban fråntagit bonden, hvaremot denne medhade den andra i ordningen, dömdes B. att, genast, vid utmätningstvång, till A. betala 1 lisp. kalfkött med 4 rdr 12 öre. samt ersätta A. för tidsspillan, med skäligen ansedde 4 rdr. Som B. underrättade att han ville besvära sig öfver utslaget, resolverade domstolen ytterligare, att B. skulle, i sådant fall, godtgöra A. hvad protokollet kostade i lösen. Sjoifmord. Arbetskarlen Johan Tegenborg, sedan två år tillbaka boende hos sin broder uti huset n:r 55 vid Tjärhofsgatan eller det s.k. Kråkslottet, anträffades i onsdags morgon hängande död å husets inåt gården varande yttervägg. Vid i går om saken hållet polisförhör upplystes det att den aflidne, hvilken under sednaste sommaren varit hos en bryggare anställd såsom ölutkörare, nu flere veckor gått utan arbete och till följd deraf åtskilliga gånger yttrat ledsnad vid lifvet samt sagt sig vilja taga sig afdaga. Tegenborg hade icke vistats hemma uti sin bostad sedan i söndags, men sent i tisdags afton varit sedd i Tjärhofs tvärgränd. Han hade hängt sig på en från väggen utskjutande stock. Det förordnades att liket skulle af andre stadsläkaren besigtigas. Föregifvet rån. På skriftlig begäran utaf en här i Stockholm boende delegare uti den i Hökhufvuds socken i Roslagen belägna Kallbo grufva blef i slutet af förra veckan en af detektiva polisens konstaplar afsänd till nämnda grufva för att bålla undersökning angående ett af gruffogden Olof Börjesson uppgifvet rån. Börjesson, som tisdagen den 11 dennes varit i Östhammar och uppburit penningar till grufarbetarnes aflöning, har nemligen sagt sig blifvit på eftermiddagen samma dag, under det han var stadd på hemvägen, uti en backe, i närheten af Gimo bruk öfverfallen af flere karlar samt af dem illa misshandlad och frånröfvad en summa af 550 rdr. Poliskonstapeln, hvilken hemkommit, har om sitt uppdrag afgifvit rapport, deraf inhemtas, att Börjesson, hvars kläder voro på flere ställen sönderskurna och sönderrifna, likväl icke fått den ringaste rispa å sin vid tillfället påhafda skjorta; ejiheller synes något sår eller ens en blånad på hans kropp. Ett gapande hugg, hvilket han skulle fått i hufvudet,inskränkte sig vid närmare påseende till endast en obetydlig rispa, såsom efter en knappnål, hvartill kommer att då Börjesson, hvilken lagt sig till sängs, uppmanades att utvisa sårets ställe, pekade han på den sida af hufvudet, hvarest icke rispan befanns. Ett par drängar, dem Börjesson kort före rånet skulle mött i backen, men hvilka han icke uppgifvit såsom våldsverkarne hade ej hört det ringaste rop om hjelp och icke heller ha något oväsen på landsvägen. förnummits till den i närheten varande gård, der drängarne voro hemma. Slutligen NN rt TEN