Dagens Nyheter – 29 november 1866, sida 1

befästande samt iakttaga sparsamhet i anslagsväg. 2. Som de allmänna landsvägarne hittills under-. hållits ensamt på jordbrukarnes bekostnad, så frågas, om icke äfven underhållningsskyldigheten rättvisligen bör drabba alla dem, hvilka erlägga bevillning efter 2:dra art., samt om det vore önskligt att vägunderhållningen öfvertoges af staten? -..;. . Frågan gillades af mötet. 3. Då de enskilda bankarne, i anseende till korta betalningsterminer, icke med fördel såsom låneanstalter, kunna begagnas af mindre jordbrukare, huru skulle man då kunna ävägabringa en bankinrättning, som kunde blifva till verklig nytta för den jordbrukande allmänheten? De enskilda bankernas olämplighet, såsom låneanstalter, erkändes enhälligt. — Sättet att åvägabringa något bättre hemställdes till riksdagsmannen. 4. Bör anslag beviljas till försvarsverkets ordnande och förbättrande samt åstadkommande afen allmän befolkning? Försvarsverket bör förbättras och anslag dertill beviljas. Den allmänna folkbeväpningen och värnepligten böra genom tillräckliga anslag befrämjas, dock med den önskan, att konskriptionen icke må tillämpas. 3. Som roteringsskyldigheten är en börda för den mest beskattade jorden inom riket, och den indelta armen måste vara tillkommen för allmänt försvar, så hemställes till besvarande, om icke denna börda borde och kunde underlättas, såväl af all den svenska jorden, som äfven af alla svenska medborgare, hvilka erlägga bevillning efter 2:dra art.? Mötet stannade i det beslut, att det vore önskligt, om rikets representation kunde anställa en förändring af hela indelningsverket, hvarigenom denna betungande inrättning jemnare borde blifva fördelad. 6. Bör folkundervisningen i betydligare mån omhuldas från statens sida, än hvad hitintills varit förhållandet? Mötet uttryckte i varma ordalag nödvändigheten af det uppväxande slägtets tidsenliga undervisning och förordade att staten dels måtte bidraga med amorteringslån till fasta skolors inrättande samt dels att hela skyddsafgiften måtte anslås till folkskolornas underhåll. 7. Som det är allmänt bekant att Sverges inbyggare äro hårdt beskattade samt betungade af öfverfödiga eller mindre behöfliga embetsoch tjenstemän, så frågas hvilka embeten och tjenster, som företrädesvis kunna indragas? Mötet ansåg isynnerhet kronofogdar, biskopar och åtskilliga tulltjenstemän såsom öfverflödiga, hvarjemte mötet uttryckte den önskan, att rikets representation måtte företaga en nästan allmän förändring af rikets embetsverk 8. Har landthandeln verkat skadligt, och om så är, hvilka äro orsakerna härtill? Mötet ansåg hufvudorsaken till landthandelns skadlighet ligga deruti att bränvinsförsäljning dermed är förenad. 9. Är någon förändring i nuvarande stängselförordning af behofvet påkallad? —. Meningårne voro mycket delade, hvarföre frågan öfverlemnades till riksdagsmannens eget åtgörande. 10. Bör det påbörjade frihandelssystemet för Sverge tillämpas, eller bör prohibitismen få göra sig gällande? Mötet önskade nästan enhälligt att konung och rikets representation måtte fortsätta på den beträdda banan till frihandelns befrämjande. 11. Böra sportler utgöra vissa embetsoch tjenstemäns hufvudsakliga löneförmåner? Mötet ansåg isynnerhet att landssekreterarne genom nuvarande löningssätt åtnjuta alldeles orimliga inkomster — inom flera län omkring 25,000 rdr — hvarföre sportlerna böra inflyta till statsverket, samt att landssekreterare och domare m. fl. böra hafva anständig lön. Mötet önskade äfven att expeditionslösen måtte nedsättas. 12. Anser mötet någon förändring i nu gällande författning för bränvinstillverkning önsklig? Mötet erkände enhälligt, att genom den s. k. husbehofsbränningens afskaftande superiet mycket förminskats på landet samt att jordbrukaren ej heller förlorat något i ekonomiskt hänseende derpå, hvarföre frågan besvarades med nej. Ett dylikt möte med detta beramades att hållas i oktober månad nästa år; efter kungörande af riksdagsmannen, som åtog sig detta uppdrag.