Bto sokholme-Nyhetox, Skandinavernas nya uppslag för att draga Sverge ur dess välbehöfliga inre utveckling och in på den utrikes-politikens vådliga fält framkallar allt flera protester. Göteborgs Handelstidning innehöll häromdagen åter en förträfflig artik el, hvari visades huru fåvitsk den skandinaviska planen är, och i det i lördags utgifna numret af Ostg.-Correspondenten läser man rörande samma ämne ett bref från Stockholm, hvaraf vi meddela ett utdrag, som vi tro skall läsas med intresse: Det är ett märkvärdigt psykologiskt fenomen med våra ultraskandinaver, att de med sansma blindhet, hvarmed de förut sökte utbreda hatet mot Tyskland, nu på en gång kasta sig öfver till dess motsats. Att Danmark skall hafva tillbaka det norra Slesvig, som är Dauskt — är rättvist och billigt och en önskan, hvari aila måste öfverensstämma. Men att mot detta vilkor göra oss till vasaller under Prcussen, det skall den offentliga meningen fiuna allt för dyrköpt, för att Loppa in på utan vidare omständigheter. Det är tydligt, att Aftonbladet och dess konsorter här icke tänkt sig in i hvad en ofoch defensivallians med Proussen innebär och hvilken äfventyrlig ställning vi sjellmant skulle intaga tiil Ryssland, genom en så utmanande poiltik. Dutta ligger emellertid deremot klart för allmänhetens enkla förstånd, och det är att befara att Aftonbladet, om det fortfar raed samma blindhet närmare inpå prenumerationstiden kommer att göra en kännbar ekonomisk förlust derpå. För det allmänna kunde detta i och för sig betyda mindre, ty det är hvars och ens rät, att göra sig till martyr äfven för en fix id; men det kan dock äfven medföra skada för riket eller åtminstone obehagligheter, att å vår sida redan aprioriskt framställa Ryssland såsom ex afgjord fiende och, såsom man, säger, måla hin håle på väggen. Mänga undra derföre också att vederbörande icke bemöta Aftonbladets arviklar med någon vederläggning. Det vore en god öfning för de unga herrarne i kabinettet. Stora ord, som äro en hvar kära, såsom nationalitet, frihet, oberoende m. fl. kunna, när de begagnas med en viss fanatism i sammanhang mec en farlig politik, åstadkomma skada på sätt jag nämnt, oaktadt de i sin användning befinnas tomma vid närmare granskning. Jag har kommit att påpeka detta litet utförligare än jag hade ämnat, emedan ni torde få se att Aftonbladet icke så lätt ämnar släppa tag. Dess bufvudredaktör är, som bekant, framför allt skandinav och en tid tyckte man till och med att han var mera dansk än svensk. Enligt hvad jag tyckte mig finna, härleder sig hans och ultra-skandinavernes ifver egentligen ifrån den inbillningen, hvarmed de ofta och äfven nu sednast framkommit, att bara Danmark, inclusive det norra Slesvig, kunde blifva närmare förenadt med Sverige-Norge, så skulle det sålunda tillkomma Skandinavien, med sina sex och en half millioner, att utgöra en stormakt. Huru föreningen skall jemkas ihop, faller sig icke så noga; det ger sig i ändan, sa repslagaren. äoleke heller tyckas herrar Skandinaver ha gjort sig någon reda för, hvad Preussen skall fordra af Sverige såsom vilkor för den föreslagna alliansen och för norra Slesvigs afträdande; men ett veta vi, att nar det en gång bryter löst, hvilket, märk väl, Aftonbladet tager för afg, jordt skall ske, så får vår hufy udstad den aran att tagajemot den första preswnerade ti