Dagens Nyheter – 25 oktober 1866, sida 1

John Bright och representationsreformen i England. Den enda rätt märkliga rörelse, som för närvarande pågår i Europa, är den till förmån för en utsträckning af valrätten i England till ett större antal män af de arbetaude klasserna. 1 spetsen för denna rörelse står den ryktbare parlamentsledamoten John Bright, och med honom hafva många af hans kamrater i Underhuset förenat sig. På deras tillskyndelse hållas folkmöten i den ena efter den andra af Engs lands och Skottlands städer — ofta fiera möten på samma dag i olika städer. Dessa möten hafva i Liverpool, Manchester och Glasgow varit bevistade af från ett hundra till två hundra tusen personer, alla med värdighet uttalande sig för den grundsatsen att de som arbeta för sitt land, bidraga till dess gemensamma bördor och äro beredde att försvara det med sitt lif, i fall det behöfves, också böra ega rätt att deltaga i valet af de personer, hvilka skola stifta lagarne och bestämma statsutgilterne. Vid dessa möten hafva Bright eller hans meds bröder hållit tal, uppfyllda af lärorika och upplyftande utläggningar öfver de menskliga rättigheterna. Sednast höll Bright ett eådant tal i Glasgow. Vi skola meddela några utdrag af detta, men dessförinnan införa vi här en adress, som afgafs till honom på skotltska pativnal-reformföreningens vägnar. Den lydde så: aDe som inbjudit eder att komma till Skottland vid detta tillfälle våga försäkra er, att den stora massan af Skottlands invånare icke brister i tacksamhet mot dem som hafva kämpat och lidit för dess sak. De glädja sig åt att se eder ibland sig. De hafva uppmärksamt sett huru ni under hela er lefnad arbetat för nationens bästa, och med cen bjertligaste fögnad se de att det snille och den vältalighet, som naturen utrustat er med — egenskaper, dem pi först användt till att lära menniskorna att sätta värde på dygd, kunskaper och måttlighet samt till att i sedlighet liksom i välstånd höja dem, med hvilka ni kommit i mera omedelbar beröring — att detta snille och denna vältalighet hafva på sednare tiderna egnats åt politikens vidsträcktare sfer till dess att edert namn och edert inflytande blifvit till fullo uppskattade och hedrade i hela verlden. Vi akta bögt er omutliga rättskaffenhet och se i eder en statsman, som eger klokhet att förutse farorna och skarnsinde att urskilja de fördelar som vinnas genom att göra rätt åt alla sart att tala ut sanningen, utan fruktan för menniskor eller begär efter timlig belöning. Vi skola aldrig förgäta edert arbete för spanmålstullårnes afskaffande i förening med en hädangången (Richard Cobden), hvars minne är för alltid inristadt i våra hjerta såsom både eder och vår vän, Under det vi mottaga det dagliga brödet för oss och våra barn, komma vi väl ihåg dem som: tillkämpat oss rättigheten att få denna Guds gåfva utan att den af menniskor är betungad med skatt. Vi äro tacksamma för att, medan andra blifvit borttagne ifrån oss till den herrliga belöningen derofvan, ni blifvit oss bevarad för att föra alla deras talan i deita rike, hvilka, orättvist beröfvade den politiska fribeten, icke haiva någon röst med i nationens råd. Eder närvaro denna dag i Glasgow uppfyller oss med tacksamhet. Viba infunnit oss här för att uttala denna tacksamhet. Vi känna djupt vigten af den kris, hvartill vår ställning kommit. De orättvisor, ni så länge besklagat, måste ovilkorligen blifva undanröjda. Vi lägga återigen reformens mutståndare på hjertat de stora missförhållandena i sam! . hvilka bringa detta i fara och hvilka det nuv le representationssättet har befunnits oförmöget att afbjielpa. Vi frukta för den gapande afgrunden, pauperismen, verldens skamfläck, som är rådande midt upp uti en rikedom utan like, som uppslukar ålderstigne och sjuke, och hvari ett så stort antalaf de unge ibland oss öfverlomnas hh Vi protestera mot att Ianict styres a hvilka falskeligen påstå att de styra på vägnar och I h ie i redt folket undervisning, a långt ta hänseende. Vitänka, vidare, på det slöseri med 8 medel, bvilket har gifij i uppehåller vår farliga statsvit upphoöi tul och