( a Polisen. Öfversto Boljers rätta manta!sskrifningsort. Mantalskommissarien i Jakobs och Adolf Fredriks församlingar Gustaf Lannge hade låtit till polisdomstolen instämma chefen för statens jernvägsbyggnader, öfversten m. m. Carl G. Beijer, för det ban. ehuru i hufvudstaden boende och tjenstgörande. icke låtit mantalsoch skattskrifva sig derstädes. utan i Malmö. Öfverste Beijer har i anledninrc häraf inkommit med förklaring, deri han, såsom skäl för sitt förfarande, anför, dels att chefskapet för statens jernvägsbyggnader icke är någon ordinarie befattning, utan blott ett tillfälligt uppdrag. hvilket dessutom har det med sig, att den som sköter detsamma måste under årets lopp vistas ungefärligen lika lång tid från som uti Stockholm, dels att han sedan år 1841 innehar tjenst såsom chef för södra vägoch vattenbyggnadsdistriktet samt slutligen att han eger hus i Malmö, der han ock under föregående och löpande år blifvit skrifven och hvarest han äfven inbetalt sina utskylder. Sedan bevis inkommit derom att öfverste Beijer. som från januari 1855 tjenstgjort vid statens jernvägsbyggnader, ifrån och med 1858 varit tjenstfri från sin befattning som chef för södra vägoch vattenbyggnadsdistriktet, så föll igår utslag i målet; och, då öfversten icke visat eller ens föreburit det han erbållit behörigt tillstånd att utom hufvudstaden vara boende, förklaras jemlikt 3 3 2 mom. af k. förordningen af den 20 juli 1861 angående mantalsoch skattskrifningars förrättande, hans skattskrifningsort vara Stockholm, i följd hvaraf öfverste Beijer ålades att för innevarande år låta sig här i staden skattskrifva och fördenskull ofördröjligen aflemna sin mantalsförteckning. Länscellfängelset. Mordet vid Rotobro. Vid i går hållet ting företogs ransakning rörande ett slagsmål som timat lördagsaftonen den 29 sistl. september vid Rotebro och hvilket slutade med att hemmansbrukaren Anders Fredrik Björkman från Eds socken blef ihjelslagen. Gräl och slagsmål hade först börjat å krogen vid Rotebro mellan Björkman å ena sidan samt på Rotebro egor boende smeden Johan Gustaf Sandberg jemte flera jernvägsarbetare å den andra sidan, bvaraf 2:ne, nemligen Jonas Andersson Spjut och Gustaf Andersson voro häktade. Björkman, som blifvit mycket illa misshandlad, fanns följande morgon ligga död i en backe i närbeten af smeden Sandbergs bostad. Emot Jonas Andersson Spjut förekom så graverande omständigheter, att han återfördes i häktet, hvaremot Gustaf Andersson blef stäld på fri fot. Dock skall såväl han som smeden Sandberg iakttaga inställelse till nästa ting vid hemtningsäfventyr. Tvenne jernvägsarbetare vid namn Jan Petter Andreasson och Anders Olsson, som äro mycket misstänkta för deltagande i dådet hafva afvikit från orten och äro genom konungens befallningshafvandes kungörelse efterlysta, hRansakningen i detta mål började kl. 12 och afslutatades kl. straxt efter 5 på e. m. Landsorten. Brefstöld. I Göteborgs H. T. läses: Under en längre tid hade vid härv. Artilleri-reg:te förmärkts, att en del bref, hvilka man erfarit hade hit anländt, förkommit, till stort bryderi för adressa——