Dagens Nyheter – 9 oktober 1866, sida 2

aflidit i Hjernarp, 82 år gammal. Blixt hade bevistat svenska fälttågen 1807—38 samt 1813—14, och derunder deltagit i bataljerna vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig. I likhet med så mången, som vågat sitt lif för fäderneslandet, åtnjöt B. i årligt understöd af etaten — 50 rdr. Sillfångsten, skrifves det från Malmö, har på våra kuster icke i mannaminne varit så rik som denna höst. Under loppet af snart två månader har icke mången natt förflutit, utan att den stora mängd af båtar som samlats i sundet fått sina garn öfverfyllda af sill, hvilken på senaste tiden varit ovanligt stor ock fet. Till följe af den rikliga tillgången har priset fallit så, att man i dessa dagar köpt valen här för 3 öre, och man vet knappt hvar man skall göra af den stora tillförseln. Hade man varit betänkt derpå, så hade man kunnat anlagt salterier på olika platser på kusten, och det vore väl icke försent ännu att dermed göra en början. Huså kopparverk, Jemtlands tidning berättar: Enligt uppgift från säker band har det vid bj sednaste bolagsstämma med intressenterna i Huså kopparverk varit stark fråga om att nedlägga dessa verk, hvilket dock icke helt och hållet kommit till stånd; rörelsens inskränkande i väsendtlig mån blef likväl stämmans beslut. Detta är en underrättelse af mycket nedslående art för orten närmast kring de nämnde verken, hvilka under långliga tider gifvit arbetsförtjenst och annan inkomst åt ett betydligt antal personer i trakten. Frostnatt, Från Sundsvall skrifves den 6 okt. Natten til! sistl. gårdag inträffade häromkring frost, hvaraf marken till långt frampå morgonen var beklädd. Då emellertid skörden i allmänhet är att anse som fullbordad, och hvad som deraf ännu icke kommit under tak i alla fall icke kunnat taga skada, har den, dess bättre, icke utöfvat någon egentlig skada för jordbrukaren. Många befattningar. Irån Åmål skrifver en korrespondent: I dessa dagar har den rike bokhandlaren och bokbindaren Peterson härstädes uppsatt ett nytt boktryckeri, för utgifvande af det för flera år sedan afsomnade Åmåls Weckoblad. Efter hvad här allmänt säges, lärer icke företaget vara beräknadt på att bära sig, utan egentligen för att kunna qväsa den förre boktryckaren, som tillika är musikdirektör, kantor vid skolan, organist och klockare vid stadskyrkan, folkskollärare, fotograf, bokbindare m. m., som jag för tillfället icke kommer ihåg. Tre drunknade personer. Onsdagen den 5 september inträffade i Lima i Dalarne den sorgliga tilldragelsen att trenne personer omkommo genom drunkning i elfven. Härom har en vid tillfället närvarande person, Olof Olsson, afgifvit följande berättelse. Nägon af de första dagarne i månaden hade nämnde Olof Olsson äfvensom en annan person vid namn Erik Olsson från Säljsätra blifvit af hemmansegarne Staffan Olsson i Brändan och Råbock Erik Ersson i Östra Långstrand anmodade att, jemte Staffan Olssons dotter Johanna samt en hos Erik Ersson i tjenst varande piga Stina Matsdotter, från ett 3!, mil norr om Transtrands kyrka invid Falueilfven beläget fäbodeställe sjöledes hemföra en del ladugårdsprodukter, som der qvarlågo sedan i somras. I afsigt att fullgöra detta uppdrag begäfvo sig nämnde fyra personer tisdagen den 4 september i båt uppför elfven och anlände lyckligen på aftonen till fäbodestället. Omkring kl. 8 den följande morgonen nedburos sakerna i båten. Innan återfärden anträddes tillkännagaf Olof Olsson sin farhåga att den i båten intagna lasten vore för tung, och de båda qvinnorna bådo, på den grund att de voro rädda för den i närheten befintliga våldsamma forssen, att blifva öfverförda till den motsatta stranden, för att derefter gående kunna tillryggalägga det korta afståndet emellan lorssen och den mera lugna strömmen. De läto dock ölvertala sig af Erik Olsson, som var känd såsom en skicklig båtförare, att afstå härifrån, och så väl qvinnorna som de båda karlarne stego i båten. Ogonblickligt fördes nu denna midt ut i den brusande forssen, hvars vågor bortspolade lasten och fylde farkosten med vatten. Sedan båten i halft sjunkande tillstånd några sekunder förts framåt, törnade den mot en sten och kantrade. Då Olof Olsson åter fick upp hufvudet öfver vattenytan såg han ryggen af Erik Olsson samt eva armen på Staffan Olssons dotter, hållande i handen en näsduk. Ian var cmellertid oförmögen att hjelpa dem, och i nästa ögonblick hade de försvunnit. Efter att hafva med strömmen blifvit förd omkring :!s mil från olycksstället, lyckades det Olof Olsson omsider, efter stor ansträngning, att uppnå stranden. Att då, ensam som han var, vidtaga några åtgärder för att få reda på de omkomne, var för Olof Olsson icke möjligt; men sedermera har man funnit liken efter Erik Olsson och Johanna Staffansdotter, hvaremot Stina Matsdotter ännu d. 20 september icke kunnat påträffas. En torkrlia för spannmål, på hvilken under ett dygn 500 tunnor lära kunna torkas, är af handlanden Joh. Anderson nyligen uppförd af sten helt nära Sköfde jernvägsstation. Nidingsdåd. Från Ystad berättas den 3 d:s. Sedan man en tid icke hört af något försök att åstadkomma skada å jernbanan, fanns åter i grannskapet af Heinge i tordags natt en sten vara inkilad vid skenorna å banan samt dessutom fjädrarne, hvarmed grindarne stängas, lösbrutna och lagda på samma ställe. Banvakten hade, då han en kort stund förut gjorde sin rund, funnit allt i ordning. Under den korta mellantiden hade stenarne blifvit ditlagda. i egna läppar skulle erfara sitt öde för framtiden. — Det ocotridor halt Aaah h2 lat mat hest