Dagens Nyheter – 3 oktober 1866, sida 2

Kuropa och Amerika. I Europa burrar och kalasar man för en regent när han komimer till en stad, antingen man är nöjd med honom eller icke. I Amerika hurrar man och kalasar för presidenten blott såvida man är belåten med honom. I annat fall generar man sig icke, utan ger sitt missnöje tillkänna på ett eller annat sätt. Sorliga göra det helt lugnt; de lägre klasserna göra det stundom bullersamt och groft. Men huru olika de än må bära sig åt — ett hafva de dock gemensamt: att icke hyckla eller krypa, utan som män visa sina tänkesätt. I det gamla af hofluft alltför starkt angripna Europa finnas få män mera. Presidenten i Amerika har nyss erfarit tydligt huru skiljaktiga åsigterna om hans politik äro. Under hans rundresa i vestern hafva somliga städer, som i hemlighet älska slafsystemet, gifvit banketter för presidenten; andra städer, som frukta att slafstaterna för mycket gynnas; vilja khvarken se eller höra sin valde monark. I Indianopolis (hufvudstaden i Indiana) blef presidenten mottagen med ctt tal, hållet på de konservatives vägnar. Han skulle svara och utveckla sina politiska åsigter. Men den församlade mängden tystade ned honom med ropen slutal förrädarel, o. s. v. Presidenten måste öfvergifva sitt försök. Scdan slog folket sönder de transparanger som bär och der voro uppsalta. i Stadsfullmäktige i Cincinnati fattade formligt beslut med 18 röster mot 6 att icke visa något slags artighet åt presidenten. Deremot beslöto ett antal köpmän att enskilt göra det. Då man läser detta, bör man veta, att presidenten nu i ett par månader har nästan dagligen hållit offentliga tal, i hvilka han beskyllt landets lagstiftande församling för att vara förrädare o. dyl., och detta utan att just göra sig mycken möda att bevisa sina påståenden. — När ett sådant förhållande eger rum i Europa plägar det sluta med statskupp från regenten eller revolution af folket — i hvilket fall som helst med blodsutgjutelse och rubbning af lugnet och näringarnes gång. Men i Amerika regleras saken helt stilla af sig sjelf derigenom, att om ett par år är presidenten Johnsons makt slut och folket väljer en annan regent för Engelska arbetsklassens inkomster. En professor Leone Levi har anställt noggranna och vidlyftiga undersökningar angående arbetsklassens inkomster i England och kommit till den slutsatsen, att arbetslönerna i hela Storbritanien stiga till 7,500 millioner rdr. Om dessa fördelas på de särskilda stora hufvudgrenarne af arbete, så komma 1,350 millioner rdr på åkerbruket, 850 millioner på väfverierna, 770 mill. på metallindustrien, 760 mill. på byggnadsväsendet, 500 mill. på sjöfart och jernbanor, 600 mill. på förfärdigande af kläder, 270 mill. på grufdriften, 1,000 mill. på tjenstefolk och 1,600 millioner på alla andra arbetsgrenar. Samtlige arbetarnes antal af begge könen är 10,697,000. Veckoförtjensten är i medeltal för manliga arbetare öfver 20 år gamla, i England 20 rdr, i Skottland 18 rdr, i Irland 1222 rdr. Great Hastermn ankom till Liverpool j onsdags åtta dagar sedan. Under återfärden från Heart:s Content Bay på Newfoundland — berättar norska Aftenbladet — sysselsatte sig de ombord varande vetenskapsmännen med litterära förströelser, som fått ett varaktigt intresse derigenom, att de ombord utkommo i två lithograficerade arbeten, af hvilka det ena bär titeln: cUtdrag af politisk, social, ecklesiastik, militär, nautisk, juridisk, medicinsk, artistisk, litterär, dramatisk, kommerciel, elektrisk, geografisk, geologisk, zoologisk, mytologisk och allmän vetenskap. Det är illustreradt med ett öfvermåttan präktigt, komiskt titelblad, utfördt af hr R. Dudley. Den lättare af de två ditterärat produkterna är en burlesk farce, författad af hrr J. C. Deane och G. V. Poore, och innehållande en mängdqvicka hänsyftningar å de olycksfoglar, som spådde olycka för den transatlantiska kabeln. Pjesen spelades ombord på en improviserad teater och gjorde mycken lycka. Dråp. Från Levanger i Norge skrifves: Vid slutfesten för Stjördalens skyttelag skall