Dagens Nyheter – 4 september 1866, sida 3

Article Image
för att betagas all tvekan om nyttan och nödvändigheten af någon uppoffring för att häfva det onda. Denna underdikning har intet att skaffa med dagvatten-afloppet och bör på inga vilkor dermed sammanblandas af helt naturliga orsaker, som längre ned skola omnämnas. Med dagvattenaflopp förstås bortledande af det regn och -snövatten som faller ofvanifrån, jemte den vattenmängd som tillströmmar ifrån andra, högre belägna trakter. Detta vatten kan afledas på tre sätt: 1) Genom öppna rännstenar, diken, grafvar, kanaler eller rinnande vattendrag. Uti vår nord, hvarest kälen spelar en så stol rol 7 hela månader om året, är detta sätt det enda rätta, och det minst kostsamma, äfvensom det lättaste för underhåll och renhållning. Uti sankt belägna trakter böra derför vid detta vattenafledningssätt vägar, gator och torg höjas till dess man erhåller ett naturligt fall för vattnets afrinnande i ytan. Sunda förnuftet säger enhvar att detta sättet borde vara det enda som borde få ifrågakomma i vårt klimat och med våra tillgångar. 2) Genom ett fullständigt ordnadt kloaksystem, det vill säga genom anbringandet af vertikala stuprännor ifrån rännstenarna ned till underjordiska tunnelar. Dessa tunnelar böra då göras så stora att menniskor kunna gå raka igenom dem på en trottoir inuti dem för att kunna sköta och renhålla dem; eljest förpesta de hela trakten. (Man besöke endast Berzelii-platsen!) De böra ligga så djupt under jordytan att kölden och kälen ej kunna dit nedtränga, således på minst 4!2 alnars djup, vara 3 alnar höga för att kunna gå rak uti dem, med 1!2 alnus tjockt hvalf mot kylans inträngande. Dessutom böra de hafva så stort fall att de lätteligen kunna renhållas af vattnets egen påströmmande kraft, såsom till exempel i Paris är fallet, hvarest ofvanpå kanalen, på botten i hvarje tunnel, en jernvägsvagn med en i aktern anbragt fall-lucka, som når till kanalens botten, skjuter den hopsamlade smutsen framför sg till dess denna smuts blifver så kompakt att det påströmmande vattnet ej har kraft att skjuta fram vagnen längre; då spolar vattnet öfver luckan och den derigenom uppstående kaskaden muddrar upp smutsbanken, sätter smörjan i rörelse och bortför så småningom alltsammans. Att med menviskokraft renhålla dylika kloaker är det värsta fångstraff, äfven om den fullständigaste ventilation kunde åvägabringas. Detta vattenafledningssätt är oerhördt dyrt och måste i vår nord utföras mycket mera omsorgsfullt än i södern, hvarest nästan ingen köld behöfver tagas i betraktande. Kommer så härtill att trakten förut ligger sankt, så måste, då kloaken skall läggas på ofvannämnda djup och med tillbörligt fall, byggandet blifva förenadt med ofantligt stora och kostsamma svårigheter, för att ej tala om de vattenuppfordringsverk som -vid utloppet måste först byggas och sedermera ständigt hållas i gång. Enligt undertecknads åsigt kunna endast dårar föreslå kloakbyggnader i förut sanka stadsdelar. Ett faktum är att sjelfva London ej mäktat bekosta dem fullständigt, hvarom en annan gång. , Anse vi således oss hvarken bafva råd att höja gator och torg enligt första sättet, eller än mindre utföra ofvannämnde kloakbyggnader, så återstår oss endast det 3) sättet, nemligen att bibehålla den nuvarande höjden af gator, gårdar och torg med vattenafloppet i nuvarande rännstenar, men utan att leda smutsvattnet uti de ytterst osunda kloakerna, såsom eländet i Petersburg så erbarmligen intygar, utan in på gårdar uti små runda 4 alnar vida och 5 alnar djupa reservoirer, täckta med täta postkurar, hvarifrån ett sugrör med den nyuppfunna Ablgrenska centrifugalpumpen, som uppfordrar 500 kannor i minuten med 222 hästkrafter, afieder smutsvattnet till nära intill, men högre belägna trakters rännstenar. Vid smutsvattnets utströmmande ur dectäta jernrören låter man samtidigt det för pumpens drifning förbrukade vattenledningsvattnet sammanblanda sig med rännstensvattnet. Härvid bör likväl ihågkommas att en vanlig trumma bör finnas till hands för att afleda det rena regnvatten, som inträffande störtskurar förorsaka, och som pumparna ej medhinna att bortskaffa; men endast då man möjligen skulle kunna befara en ögonblicklig öfversvämning: Dessa centrifugalpumpar kosta med rör. till vattnets uppdrifvande 40 fot högt omkring 200 rdr, Och hela Stockholm skulle endast behöfva omkring 20 dylika. Sedan vi sålunda fått klart för oss både dränering och dagvattensaflopp, återstår det endast att deraf draga några slutföljder, dem sunda förnuftet lätteligen skall antaga utan vidlyftiga förklaringar; : Dagvattnet ifrån öppna diken bör aldrig ledas ned i dräneringsrör, medan det är omöjligt att få detta så rent att ej rören deraf snarligen tllstannae Ach emedan inlonnet så lätt fryser till.

4 september 1866, sida 3

Thumbnail