Dagens Nyheter – 17 augusti 1866, sida 1

En märklig vändning i Danskarnes åsigter om Preussen. Före krigets början sågo vi, icke utan någon förundran, en dansk tidning af den skandinaviska sorten yttra, att om det skulle komma dsrhän att kriget toge en vidare utsträckning och att Danmark behöfde sluta sig till någon annan makt, så borde det helst sluta sig till Preussen. I dessaFdagar ha vi sett det ännu förunderligare fenomenet, att tidningen Fzedrelandet, som i 25 år varit den bittraste fiende till allt tyskt och under åtskilliga år, innan det förstod hr von Bismarcks afsigter, äfven gick så illa åt honom som ät nägon, blifvit omvändt och hållit ett loftal öfver det nya Preussen. Loftalet är betydligt varmare än att alla just skola vara färdiga att instämma deri, men det innehåller åtskilliga vinkar, som äro värda att observeras, hvarföre vi meddela hufvudsumman af Fedrelandets artikel: aPreussen har genom de sista årens och månadernas händelser kommit i en helt ny stiällning både till det öfriga Europa och isynnerhet till Ryssland. Medveten eller omedveten — snarast det förra — har Bismarck begagnat den hohenzollerska rofgirigheten, det preussiska junkerdömets militär-despotiska instinkter för att utföra en stor del af hvad just tiden fordrar, af hvad som länge satt folkets ädlaste och bästa krafter i rörelse, men som hittills icke kunnat nås genom att gå den revolutionära vägen. Han har beredt tidens hufvudide, nationalitetsiden, segrar. Den skall seger 1 Italien, 1 det gade folkfanan först ögonblick då den trefärsvajar på S:t Marcustorget. Den har gjort ett stort framsteg cenom Österrikes uteslutande ur det tyska förbundet, ty derigenom är utsigten öppnad för de icke-tyska folkslag, hvilka stå under Habsburgarnes spira, en mängd mer och mindre fullständiga hafva vunnit sin förnämsta