Dagens Nyheter – 13 augusti 1866, sida 2

Den 22 juni kl. omkring 12 på dagen, under stark nordlig storm, kastades af grund det vid Fahludden strandadejskeppet Betsy., Konsul C. J. Beckström från Burgsvik, som ankommit till strandningsstället, när fartygets drift varseblefs, utskickade genast mästerlotsen Gerdt Holmberg och dennes broder G. T. Holmberg jemte fyra andra man med en större segelbåt samt en mindre båt, för att medelst de å fartyget befintliga ankare (ett varpankare medtogs äfven i den större båten) söka hindra dess vidare drift. Ankomna ombord, funno de utskickade likväl ankare med kettingar skilda från fartyget. Nu hissades nödflagg på det redlösa och redan utanför Hamra, långt till sjös ligande fartyget, hvarefter lotsen P. J. Hallbom och ac. Pettersson Sallmunds utkommo med en båt och några mindre båtsegel. Då taklaget blifvit, straxt efter fartygets strandning, ilandbergadt, uppsattes nu vid de qvarstående mastarne de medtagna båtseglen, för att söka föra fartyget in till land längre åt söder. Men då rodret hade blifvit oklart, voro alla ansträngningär för att rädda fartyget och den ännu olossade trälasten fåfänga. Sjön var nu allt för hög för att till land söka återvända i båtarne, hvarföre bekymmer uppstod för egen räddning; ty att under stormen qvarstanna på det med vatten fyllda, på lasten flytande vraket, och för öfrigt utan lifsmedel, det var äfven vådligt, men hvilket dock måste väljas, under förhoppning att någon förbiseglande skulle observera de nödställdes belägenhet och komma dem till hjelp. Detta hopp uppfylldes också i det att omkring kl. 6 e. m., cirka 2!; mil ost från Hoburg, till Petersburg destinerade holländska ångskeppet Hollander, styrde ned till det redlösa fartyget. G. T. Holmberg och Jac. Pettersson jemte 2:ne man begåfvo sig i en båt till ångaren. Pettersson anhöll hos den holländske kaptenen om räddning för sig och sina kamrater samt föreslog för kaptenen att emot en viss ersättning äfven taga vraket i släp till någon säker plats. Kaptenen, som icke ville bestämma någon ersättning derför, tog fartyget på släp, men måste snart öfvergifva detsamma, emedan det icke kunde styra, då rodret, som ofvan nämndt är, blifvit oklart. De nödställda lotsarna blefvo af holländaren förda så nära land, att de kunde ankra i granskapet af Envik kl. 11 på aftonen samt anlände efter sin äfventyrliga färd kl. 2 på natten lyckligen till sina hem. En af de mindre båtarne förlorades med segel och den andra blef till stor del sönderslagen. Den holländske kaptenen begärde ingen ersättning hvarken för försöket att rädda fartyget eller för båtsmanskapets räddning. De räddade hafva hos konungens befallningshatvande anhållit, att genom dess åtgärd nå ot vedermäle måtte ske för det högst oegennyttiga och kärleksfulla bemötande, hvarpå holländaren visat prof, och ehuru hans namn icke blifvit dem bekant, hoppas de dock detta genom fartyget kan blifva kändt. Skeppet Betsy, är sedermera påträffadt utanför och infördt till Pillau. Ny fiskeplais. Med anledning af den rika tillgång på fisk, som skulle finnas omkring gotska Sandön, hade landshöfding Gyllenram utrustat slupen Min Belöning, tillhörig hamnmästaren Winberg, för att undersöka detta förhållande. Slupen utgick den 31 juli från Wisby forsedd med fiskredskap, salt och 6 fiskare. Den ihållande nordvestliga stormen gjorde att endast 3 dagar kunde användas till fiske, men äfven under dessa ogynnsamma omständigheter gjordes en fångst af 1300 torskar, i medeltal vägande omkring 3—4 skålp. stycket, somliga uppgående till 6—7 skålpunds vigt. Slupen återkom den 9 Augusti. Olycksfall; En skogvaktarehustru i Sönnarslöfs församling föll nyligen från ett tre alnars högt foderloft ned på ett tjockt lager af mjukt hö, men skadade sig besynnerligt nog så illa, att hon inom två timmar afled, Södertelje utmärker sig genom att uppföra nytt gymnastikhus, enligt enhälligt beslut af stadsfullmäktige. -Desslikes genom plan att uppföra nytt sjukhus för Södertelje stadsoch landsförsamlingar. Eldsvådan i Trolleborg. Om denna olyckshändelse meddelar Malmö Handelstidning följande närmare underrättelser: Kl. 3—4 i måndags eftermiddag utbröt eld i färgaren Hanssons gård på öster och grep så hastigt omkring sig att, innan sprutorna hunno komma till brandstället, var huset nästan nedbrunnet. Elden spred sig vidare till ett 100 alnar från olycksstället beläget hus, som äfven uppbrann. Den häftiga blåsten, som rådde under hela tiden, kringförde elden till de närbelägna, med halmtak försedda husen och antände dessa, så att inalles 19 hus till större delen nedbrunno. Ett grosshandl. Koch tillhörigt magasin, med deri törvaradt ett icke obetydligt parti korn blef äfven lågornas rof. Genom tillkommen hjelp från kringliggande landsbygd och oförtrutet arbete af de närvarande blef man fram på morgonen herre öfver det rasande elementet och lyckades sätta en gräns för dess vidare framfart, ehuru elden i tisdags på fögmiddagen ånyo uppblossade från ruinerna. Genom denna beklagliga olyckshändelse har mellan 70 och 80 personer icke allenast förlorat allt hvad de ägde utan äfven blifvit husvilla och för en längre tid overksamme. Ingen af dessa olyckliga hade sina hus eller lösörebon assurerade med undantag af färgaren Hansson, som visserligen hade en del brandförsäkradt, men så lågt, att han gör en högst kännbar förlust. De brandskadade,den mest fattiga delen af samhället, som nu stå utblottade på allt, utan kläder, utan föda och utan en plats der de kunna luta sitt huf