Dagens Nyheter – 3 augusti 1866, sida 2

under förra seklet också öfverallt råkat i förfall udder despotismens hand. Folken ha: endast så tillvida en rättighet till de enskilda staternas bestånd, som detta ligger i deras intresse, ty folkens väl är grundvalen för deras rätt, och hväd som strider deremot är orätt. Men deraf följer alldeles icke att tyska folket i sin helhet eller hvart och ett för sig har något intresse af att landet är styckadt i em mängd småstater. Hvarje gång ett stycke fallit ur systemet, hvarje gång någon serskild rätt blifvit borttagen, har nyttan deraf varit påtaglig för alla, sedan den första krisen, som alltid medför obehag, blifvit öfvervunnen. Om en tullgräns upphäfves, så skrika väl tjenstemännen om :hungersnöd, om ett privilegium afskaffas, så ropa de privilegierade på våld, om slafveriet borttages, så säga slafpatronerna att det är ett ingrepp i eganderätten, och om de små furstendömena i Tyskland indragas, så skola furstarne och deras tjenstemän icke utan skäl säga detsamma; — men folkens väl går framför furstars rätt, och folken äro icke några fårbjordar, skapade att klippas af en tjenstemannakast. Arme-organisation och kåmratskap, soldatära, trohet mot fanan, tillgifvenhet för en furstefamilj och dess öfverhufvud, embetsmannaväldet med dess familjeförbindelser, den betydelse man tillägger äfven den minsta residensstad, och ännu mer dess invånares industriela och kommerciela intressen samt slutligen icke den minsta men: bestämdt sämsta orsaken, adelsintresset som för de sina eftersträfvar anställningar vid hofvet och armen, löner och rang: allt detta är hvad som inom Tyskland ännu höjer sin röst för småstatssystemet, oafsedt den enfaldiga patriotism, som är fästad vid en viss lokal, eller en viss kyrka, samt af undsjukanf provinser, städer, till och med byar emellan. Ville man följa denna röst, så skulle delningen bli oändlig; hvarje stad, hvarje näste skulle afsöndra sig och veta bevära sin serskilda rätt, på samma sätt som denna klockstapelspatriotism uti Italien utgjort ett mäktigt hinder för det unga rikets ombildning till ett enda helt. Telegrafnyheter. NEWYORK den Z aug. (med den transatlantiska kabeln.) Inrikesministern Harlan har tagit afsked och efterträdes af Browning. Grant har blifvit utnämnt till general, Scherman till generallöjtnant. CONSTANTINOPEL den 25; Ett karteschmagasin har exploderat och dödat 400 personer. STUTTGART den Z. Kejsaren af Ryssland ämnar föreslå kongress af Wienerfördragens undertecknare. Här förestår en förberedande konferens mellan Hannovers, Nassaus och Darmstadts suveräner och tronarfvingar. Wirtemberg har ännu icke af Preussen begärt stillestånd. BERLIN den 2. Engelska sändebudet vid förbundsdagen har: blifvit kalladt till Augsburg. I följd af general Manteuffels konvention med prins Carl af Bäjern har Wärzburg i dag blifvit besat: af preussarne. Bäjrarne blifva dock fortfarande i besittning af fästningen och förstaden. : Minchen och Nirnberg äro besatta af preussarne. FRANKFURT. Ingen kontribution pålagges Bäjern, utan skall det blott lemna bidrag till truppernas underhåll. BERLIN den 2. Preussische Staats-Anzeiger återger Schlesische Zeitungs och Provincial-Correspondenz deduktioner om folkrätt och krigsrätt. Det heter deri: fred kan endast slutas med faktiskt beståndande maktegare (s. s. Österrike, Bäjern) icke med förjagade furstar, hvilkas hela landområde fienden eröfrat och hvilket han har krigets rätt att utan vidare uppgörelser rentaf behålla. Undantag i detta fall blefve en preussiska kronans benådningsakt, hvarvid denna ensam bestämde vilkoren. Ett delvis återställande till dessa furstar vore ofördelaktigt för den del af folket, som återkom under deras välde, och opolitiskt, emedan de alltid just derföre förblefve Preussens och det nya förbundets fiender. Fredspreliminärerna berättiga Preussen att sköta dessa frågor utan österri kisk inblandning, och franska kejsaren har gått SEEN RATES Ens