Dagens Nyheter – 30 juni 1866, sida 2

staden, uppmärksammad på gossens fara genom de kring honom ståendes rop, kastade sig genast i vattnet och lyckades rädda den drunknande gossen. Fall från 2:dra våningen. Den 22 dennes vid middagstiden tilldrog sig den beklagansvärda händelsen, att en treårig liten gosse, son till boktryckeri-konstförvandten Nilsson, af våda och under lek med andra barn från ett tvenne trappor upp i huset n:o 6 vid Stora Badstugatan å Södermaim befindtligt förstugufönster nedföll å gatan och vid fallet afbröt den ena armen och det ena benet samt derjemte erhöll tvenne svåra skador i hufvudet. Ehuru vård af fältskär genast erhölls, afled det lilla barnet till följd af sina erhållna skador efter omkring !2 timmas förlopp. Källarmästaren på Albano, vinskänken A. F. Widoff, som den 30 sistl. April blef af öfverståthållareembetet för polisärenden, vid 150 rdrs vite förbjuden att idka utskänkningsrörelse å nämnda ställe längre än till den 15 derpåföljande Maj, öfver hvilket beslut han hos K. M:t anfört besvär, har i går, sedan öfverståthållareembetets beslut af K. M:t fastställts, fått sig vid 500 rdrs vite förelagdt att från och -med i morgon ha sagda lokal stängd; och skulle poliskommissarien i trakten skyndsamt inkomma med förteckning på de flera förseelser v.d utskänkningsrörelsens bevritvande, för hvilka Widoff varit tilltalad och dömd, på det att anmälan må kunna kungöras till handelsoch ekonomikollegium det äfven utskänkningsrättigheterna måtte bli honom fråntagna, emedan han, bland annat genom annonsering i tidningarne öppet trotsat förbudet emot hållande af värdshusrörelse eller krog vid Albano. Rådmusrätten. Förslagen skälm, Vid rådhusrättens femte afdelning hölls i förrgår ransakning med häktade guldsmedsgesällen Otto Magnus Rosenholm, tilltalad att under falskt namn (han uppgaf sig nemligen heta OC. F. Eriksson och vara gördelmakaregesäll) ha tillnarrat sig kläder hos skräddaren Wennersten till ett belopp af 119 rdr. Som säkerhet för beloppet lemnade han en skuldförbindelse å 300 rdr försedd med borgen af guldsmeden C. Bagge och gesällen J. F. Jonsson hvilka han på ett särdeles knepigt sätt förmått att teckna sina namn. Han hade nemligen lyckats inbilla dem att han hade att lyfta 1000 rdr hos pastorn i tyska församlingen doktor R. För detta, ändamål behöfde han intyg om att han var den rätta personen och anhöll att de med sina underskrifter ville bekräfta detta intyg, hvilken begäran de efterkommo. Följande dagen berättade han att doktor R. för närvarande ej hade så mycket penningar inne, så ati han ej kunde få mera än 330 rdr och bad dem att ytterligare underteckna sina namn på det han må te utfå penningarne. Desse, som för tillfället ej anade någon list, underskrefvo obesedt, men då hade skälmen utfärdat en revers å 500 rdr, å hvilken de ovetande undertecknade borgensförbindelsen. Målet uppskjöts till den 5 Juli och R, återfördes i häktet. Landsorten. Muselstölden I Gofle. Denna stöld, hvarom vi förut berättat, var nära nog glömd, då plötsligt gerniugsmannen blifvit upptäkt. Det var en för 3:dje resan stöld straffad person, C. J. Melinder. Förhör hölls med honom den 26 i Gefle. Allmänna åklagaren stadsfiskal Röhman anmälde att sedan misstanka om stöldens föröfvande icke på annat sätt stått att vinna, hade beslut fattats att söka invexla alla utländska mynt som kunde ätkommas, och hade man härigenom lyckats att sistl. fredag och lördag få reda på åtskilliga af de från museum stulna mynten. Då derjemte den upplysning vanns att samtlige dessa mynt blifvit utvexlade af Melinder, hade stadsfiskalen och polisen på lördagen satt sig i verksamhet för Melinders ertappande, hvilket ock på eftermiddagen lyckades, och hvarvid Melinder iun hade en dansk silfver-2-rdr. Vid företaget förhör hade Melinder, lättare än åklagaren hoppats, erkänt stölen och förklarat att han redan dagen efter dess öfvande ångrat gerningen och funderat att anmäla saken hos fiskalen, ehuru sådant icke skett. Efter ätskilligt samspråk hade Melinder förmåtts erkänna att han gömt mynten på skiljda ställen, hvaremot han uppgaf att medaljerna förkommit från det ställe han dolt dem, och hade Melinder härpå åtröljt fiskalen och polisbetjenten Carlson samt på tvennoe särskilta ställen framtagit väl dolda paketer innehållande 65 st. mynt. Åklagaren förevisade nu samtlige återfunna och invexlade mynten, utgörande tillhopa 86 st. Melinder, som först hördes om sina lefnadsomständigheter och dervid medgaf sig vara straffad för tredje resan stöld, erkände att han föröfvat ifrågavarande tillgrepp och berättade om förloppet dervid, att han, troende navigationsskolan fortfarande vara i ifrågavarande lokal, i afsigt att der finna något användbart gått upp iförstugan och då han funnit trappdörren stängd, krupit upp genom i trappgången befintliga gluggar och derefter söndersparkat dörrspegeln till musei laboratorium; att han inkommen funnit sitt misstag om rummens innehåll och beslutat se efter om något funnes som vore värdt att clägga sig tills; att han af den anledning att myntskåpet var läst, tro t detsamma innehålla något af värde och derföre sparkat på dörren, hvarvid han hört det skramla i skåpet; att han derpå sönderbrutit dörren och sönderslagit lådglasen samt tillgripit mynten utan att om dess antal hafva annan visshet än att de utgjorde mera än dubbelt mot de återfnnna; att han äfven tillgripit en handduk att lägga mynten uti och derefter begilvit sig från platsen till Staketgatan, hvarest han på trenne särskilta ställen gömt det stulna, hvaraf Melinder sto a a Ene ERE a a