Dagens Nyheter – 29 juni 1866, sida 2

Vidare antogs efter någon debatt en fesolution, att de tre ländernas regeringar, för hefrämjande af exportmarknaden och fraktfarten, måtie vidtaga åtgärder för ett gemensamt bevakande al uordens kommersiella och sjöfartsintressen i aflägsna länder. Resultatev af fierde sektiouens förhandlingar innefattas i fem förslag till resolutioner af innehåll: att skydd mot eftertryck aflitterära alster och mot öfversättningar mätte stadgas genom en svensk lag, liknande de i Norge och Daninark nyligen utfärdade; att universitetslärarne i nordiska språk anmodas taga initiativ till ett möte al spräkforskare, som skulle föreslå en likartad rättskrifninog för de nordiska språken; att undervisning i Sverges språk må införas i Norges och Danmarks öfver folkskolan stående läroverk, samt läsning af dansk-norska språket påbjudas ofven i de svenska skolorna, der sådant ej redan skett; att undervisning i Nordens historia må förbiudas med läsningen af fäderneslandets, att reformer, som företagas i universiteteruas och skolornas organisation, må erhålla en likartad riktning i de treläuderna ; att en lag om eftergörande af konstarbeten, i likhet med den i Danmark redan antagna och i Sverge förberedda, måtte komma till ständ äfven i Norge, äfvenom ömssesidigt skydd för den artistiska eganderätten de nordiska länderna emellan beredas; samt att de statistiska arbetena i de tre länderna må bringas i öfverensstämmelse. I allmänna sammankomsten redogjorde dokt. Roseuberg för språkfrågorna och medicinalrådet jerg för den statistiska frågan, och blefvo alla de ofvannämnda förslagen antagne såsom mötets beslut. För återstående frågor från tredje sektionen redogjorde doc. Arnberg, och beslöt mötet uttala: att inrikss kustfarten i enlighet med erbjudauden från Daumark och Norge bör bli fullt fri; att lästafgift för fartyg i hamn endast bör utgå efter last; samt att engelska skeppsmätningssystemet må obetingadt antagas; vidare att mövet, som med gladje sett de åtgärder som vidtagits för ordnande af handel och sjöfart efter (röteborgs-mötet, vidhåller der fattade beslut; att regeringarne böra vidtaga åtgärder för bevakande af nordeus gemensamma handelsintressen på aflägsna orter; samt om åtgärder för gemensam skyldighet att lemna fattigvård åt personer som efter inflyttning blifvit oförmögna att försörja sig sjellva. Doktor Sohlman refererade frågan om industriutställningar, i hvilket afseende sektionen ansåg al vigt att sådana periodiskt återkomma och yttrade sin tillfredsställelse öfver den antydan som blifvit gjord om en utställniug af landtmannaföremäål i Köpeuhamn 1869; hvilket af mötet såsom dess beslut antogs. Professor Broch redogjorde för 2:dra sektionens framställning om telegrafanläggningen till Eugland, hvilken bifölls med den af hr Wern föreslagna modifikation, att mötet förklarade linien Egersund—Petershead böra komma under synnerligt öfvervägande. Hr Zoos referade framställningen om natttåg på jernvägarne och antogs sektionens förslag till resolution. Kkomiten för afgifvandet af förslag om nästa möte hemställde att det måtte hållas i Köpenhamn, på tid som bestyrelsen bestämmer, men ej förr än om 2 år. Detta bifölls, och nuvarande bestvyrelse återvaldes. Ordföranden afslutade derpå mötet med ett tal, hvari erinrades utt ett möte sådant som detta väl icke kan stifta lagar eller fuvta bindande beslut, men att hos fria folk de skrifna lagarue hemta sin djupaste betydelse derifrån att de äro klart insedda och erkända af folken, och bästa medlet dertill är att göra allmänua meningen förtrolig med andan af de lagar som kunna vara öpskliga. Genom ökade förbindelser inellan angränsande länder, komma folken i mera beröring med och lära bättre känna hvarandra. Uuder sådana vilkor lära också beägtade folk att älska hvarandra, och detta ar den skörd som väntas af dessa dagare utsäde. — Ordföranden tackade vidare mötet för förtroendet att leda dess förhandlingar, förklarade mötet afslutadt samt uppmanade de närvarande att instämma i ett lefve för nordens tvenne konungar.