Dagens Nyheter – 25 juni 1866, sida 2

uslaste och trolösaste varelse i verlden! Ni yppade för henne, att den man, hon omfattade med sin själs hela värma, den man, på hvilkens heder och löften hon trodde lika visst som hon tror på Gud — ni yppade för henne att denneman på ett nedrigt sätt bedragit henne, och alt hon icke hade rättighet att bära ett namn, som redan tillhörde en annan..: Detta gjorde ni, min fru!... Nåväl! för er skull bar denna eugel gråtit! — För er skull har denna engel lidit! — För er skull har denna engel velat:tillskynda sig döden! — Ni måste umgälla dessa tårar, denna förtviflan, denna dödskamp, som endast genom ett underverk af Gud blef i tid afbruten! .. Och jag försäkrar er att jag icke vet, huru ni skall kunna försona era onda gerningar; ty allt det blod som finnes i edra ådror, tömdes det än droppe för droppe, dag för dag, skulle icke kunna ersätta mig en enda af de tårar, ni afpressat Johanna af Chambard!... Ni ser att jag hade rätt i hvad jag nyss sade: Ni har gått oförsigtigt tillväga! ..: Nenus, min förtrytelse är stor, men vreden förblindar mig icke, jag ber er derom vara öfv ertygad. Om ni har någonting att säga mig till ert försvar, om ni kan upplysa mig om någon omständighet, som jag icke känner och som kan anses vara förmildrande, är jag villig att höra er. Antonia svarade icke. Rolf förvånades öfver hennes tystnad och framför allt deröfver att hon icke suckade eller beklagade sig. Han sökte i mörkret efter sin fånges hand och fick tag i densamma. Denna hand var nästan iskall. (Forts.)