Dagens Nyheter – 20 juni 1866, sida 2

afskedad, förnekar fortfarande att han haft annan vetskap om mordet än att Per första gången under höbergningen en söndagsafton nästlidne sommar, i det han beklagade sig öfver föräldrarnes elakhet, sökt öfvertala honom att mot ersättning af 50 rdr rmt skjuta fadren. En morgon under förliden vinter, dagen innan vintertinget med Wåla härad tog sin början, hade Per inkommit till Lindqvist och utkallat honom samt sedermera till honom yttrat. .nu reser jag Lort, ty de äro så leda emot mig; nu kan du vara snäll laga att far kommer nodan, medan jag är borta; om du kan skjuta ihjäl bouom skall du få 100 rdr: detta kan ej vara nåvon synd, när han ej unnar sina barn någon ting: jag har begärt utt få gifta mig och bo i förstugnkamimaren, men bärtill svarade han: icke så länge jag lefver. På allt detta skall Lindqvist bland annat ha svarat, att ban icke ville betatta sig nåvot med ailt detta, hvarefter de åtskilts och icke träffats förr än morgonen efter mordet, då Per infounit sig tid gt på morgonen och då förklarat, att det stode illa till i hemmet, gifvande tillkänna att fadren uvder natten blitvit ihjälslagen. Lindqvist hade då genast och i anledning af Pers förra yttrande, misstänkt Per vara banemannen, oaktadt han icke yttrat ett ord derom till någon, Sedermera hade Per endast uppmanat L. att hålla tyst med det anbud, han gjort L. och lofvat att ej icmna honom obeiönvad, förklarande derjemte på tillfrågan att han icke visste hvem som begätt mordet. Lindqvist är nu dömd till en veckas mörk cell.