Dagens Nyheter – 13 juni 1866, sida 2

omkring öfverallt likt en orm, det fäller aldrig modet och återtager följande dagen det arbete som måste afbrytas den föregående... Jag fruktar att lögnen och förtalet, hundra gånger upp: repade, till sist skola lyckas svärta mig i era ögon, nådig herre... och om jag en dag förlorar ers kungl. höghets bevågenhet, återstår för mig intet annat än att dö..: — Chevalier, svarade Philip småleende, om jag vore i ert ställe, skulle jag aldrig oroa mig såsom ni nu gör. — Och hvarföre? — Gissar ni inte det? — Nej, ers kungl. höghet, det tillstår jag öppet. — Jo, jag skulle vända mig till Balkis.:: Fråga henne, hon skall icke bedraga er, hon, derom kan ni vara säker... Ni skall få se att hon svarar er att hvad helst an man må säga mig om er, och buru mycket än lögnen må likna sanningen, kommer jag dock aldrig att tvifla på er redbara karakter uch er varma, uppriktiga tillgifvenhet för mig. — lörs kungl. höghets ord är mig heligare än sjelfva Balki-, svarade Rolf i dt han bugade sig. Jag är uu öfvertygad och min oro alldeles försvunnen... — Då är allt godt och väl... Låt oss nu laga att sinnesstämning-n i vårt lilla lag blir upprymd och, till en början, låt o 8 dricka en skäl för alla tiders vackra qvinnor... Vi begyuna med Balkis, drotwingen af Saba, för att sedan komma till Parabere och Emilie!:.. Philips föredöme hade till följd att markis Thianges och de två fruntimren snart blefvo särdeles glada och språksamma. Men oaktadt