Dagens Nyheter – 8 juni 1866, sida 2

Article Image
i dag ur samma bref hvad der säges om teatrarne i Chicago. Af teatrar hafva vi först Colonel Woods Museum. Haus museum är ej så stort som det verldsberyktade Baruums i Newyork, hvilket förra året nedbrann, men dock visas eu hel hop underverk. Deribland såg jag den gamle, numera döde 141-årige mannen från Wisconsin, En aady visas der pu, vägande endast omkring 900 skålpund. — Salomos tempeli modell, omkring 20—30 fot i vidd. Ett hvalfiskskelett m. m., en hel hop lefvande fiskar och foglar; Kristus inför rådet i Jerusalem i kroppsstorlek af vax, med en inskrift för hvar och en af rådsherrarnes namn och hvad de vid tillfället sade vill fångens friande eller fällande. Ansigtenas uttryck äro återgifna efter hvars och ens åsigt om den fångnes skuld. Det hela tar sig bra ut vid gasskevet, men hufvudpersonen är totalt misslyckad. (Naturligtvis är detta allt efter mitt omdöme, och jag kan misstaga mig 99 ggr af 100.) General Douglas och Lincolns kläder förvaras äfven i Woods museum. Jag vågar hundra mot ett att knappt en arbetskarl i Sverige skulle vilja sätta på sig deras hattar och stöflor, så agrofzorniga, se de ut. Några arailsv som IL. splittrat finnas äfven der, äfvensom den katafalk bvarå hr I:s likkista stod, då den var här i fjol. Jag glömde nämna att i museet finnes uppställd en bild af Liucoln i vax, föreställande honom då ban uigaf emancipationsförklaringen. Samma biljett gäller för inträde till teatern. Hvad som hos europeen först väcker uppmärksamhet är den med annonser fullsatta ridån. I midten prunkar en lady vid en symaskin; till venster ett kassaskåp och till höger en öronläkares utpuffnivgar o.s.v. Vanliga ter. men: Go to the best är naturligtvis ej uteglömd. — Så läste jag på en annons häromdagen å ett staket: Shakers! Har ni aldrig sett dem (det är en religionssekt, nära nog beslägtad med qväkare), har ni aldrig varit i deras lokal i Chicago; gå då för all del dit, der skall ni finna allt som tillhör en väl sorterad — Groceri (hökare) handel M 24 Kinzie Street. — På teatern slippa dock hrr annonsörer puffa på sådant sätt, emedan de väl veta att publikens ögon äro fästade på den granna taflan, så länge operan ej är börjad. — Onkel Toms stuga spelades här för en tid sedan, och märkvärdigt var att höra en 10 å 12-årig flicka som spelade dotter till den der rike plantageegaren som var Toms näst siste egare. — På amerikanska teatrar begagnas ingen sufflör. Hvar och en måste genomläsa sin rol väl, innan den skall spelas. Många stycken uppföras, som karrikera engelsmännen, hvilket naturligtvis utgör en stor fröjd. Unkel Toms Cabin har visserligen bidragit att stämma opinionen för negrerna, men södern har äfven sin cOnkel Tom, som framtädt både i romanen och på teatern. Den karrikerar negern och hans alltför låga ståndpunkt för att kallas menniska. I New-Orleans och Memphis har den ofta uppförts. Vidare finnes Mc Wickers teater (Woods är icke den största), som är den äldsta och byggdes för 10 år sedan; det är dock der som negrerna hafva tillåtelse att vistas, dock i en enskild acircle, och det var äfven der som jag ej fick den äran att sitta, emedan ansigtet ej var svart. — Ridån föreställer en sjövik, hvarpå en hop monitorer göra slut på en hop rebell-fästningar, hvilket tar sig rätt bra ut. Vid denna teater finnes ej något stående eller för längre tid qvarvarande teatersällskap såsom vid Woods, och ej heller så godt. Likväl har jag der haft tillfälle se den store engelske skådespelaren Kean uppträda som Hamlet. Denne Kean är son till den store engeiske skådespelaren som Wåhlin i sina Dagsländor omtalar. Teatern är ofantligt stor och vacker — det är allltsammans. Sedan ha vi Crossbys opera, der endast italienska operor uppföras och sjungas på italienska, så att i de flesta fall amerikanarne förstå lika mycket som en annan greenhorns. Denna teater byggdes förra året och kostade öfver en half million dollars, så att nog bar Crossby fått cbrännt (bränvin) mycket för att få så mycket. Denne C. egde före kriget 3,000 dollars och nu 1 million. Under sjelfva teatern har han låtit inreda butiker som han bara får 15,000 dollars (60,000 rdr) i hyra för hvardera pr år. I en utaf dem hålles restauration; en riktigt fin mål

8 juni 1866, sida 2

Thumbnail