gifvit någon summa... Låt höra hvad du bjuder... — Nåväl, vi komma öfverens om tjugufem louisdorer . . . — Nej, derom komma vi visst icke öfverens -.. Chvevalier Tremblaye betalte trettio louisdorer för de rapporter jag ingaf till honom angående Antonia Verdi. Nåja, vi vilja icke vara sämre än chevaliern ... Du skall få de trettio louisdorer som du begär... — Det är icke trettio jag begär, utan sextio. — Hvad för slag?... Hvarföre skola vi för samma tjenst gifva dubbelt så mycket som chevaliern? — Af det enkla skälet att, då jag fullgjorde chevalierns uppdrag, arbetade jag för en stackars obemärkt junker, som troligen har ondt om styfvern. Men nu, då Antonia Verdi vill använda mig, nu skall jag aflönas af en bland hertigen-regentens mätresser, d. v. s. af en dam, som blott behöfver säga till, för att få huru mycket guld hon behagar... Således har jag stigit i graderna, och arfvodet bör ökas i samma förhållande. — Den skälmen resonnerar och drar slutsatser, mumlade Jean Carre skrattande. Derpå tillade hnn med högre röst: — Måske!... En blitvande förste minister, som underhandlar å en blifvande regentinnas vägnar, kan icke pruta såsom en vanlig dödlig... Du skall få sextio louisdorer. — Godt. — Vill du ha något i förskott?