Huru det ser ut på Westergötland märkvärdiga ställen. (Bref till Dagens Nyheter.) Då snart en mängd utlänningar ankomma till Sverge för att besöka expositionen i hufvudstaden, och allt i landet gör sig i ordning att värdigt emottaga dessa gäster, af hvilka sannolikt en stor del kommer att besöka landets märkvärdigaste orter, så föll det oss in att se huru vederbörande här i Westergötland anordna våra märkliga platser och minnen till detta emottagande, och få vi här i korthet meddela följande fakta: Warnhem: Dess kyrkogård, lemnad alldeles utan vård, företer anblicken af en tufvig vildmark; der finnas blott 2:ne grafvårdar, den ena öfver biskop Weideman, den andra öfver den utmärkte biskop Lundblad. Vid betraktande af-omgifningen påtvingar sig ovilkorligen den föreställningen, att grafvarne tillhöra sjelfspillingar; man bör kunna fordra af hr biskopen mera pietet mot sina föregångare. Kyrkan har ej särdeles mycket blifvit vandaliserad af arkitekterna, någon rengöring af predikstol och bänkar är nödig, reparation af golfvet kring altaret kan deremot ej medhinnas till sommarbesöken. Sakristian erbjöd en intressant anblick; — hvad en engelsk familj skulle blifva deraf betagen! En slängkamm full med trassligt hår, och med tre fjerdedelar af pinnarne bortfallne låg på bordet bredvid en spegel med ett glas af omkring 3 tum i en direktion och 4 tum i den andra: gamla sönderrifna psamlböcker och lösa blad lågo kringspridda, ingen kommod fanns, men den onämnbara tillhörigheten, täckt med en brädstump, stod till allmänt åskådande, uppsatt högt på en hylla. Smuts öfverallt, stian behöfver grundlig rengöring, hvarvid hvarken viskor, sand, såpa eller vatten få sparas, om man vill undvika att den förblandas med sin namne. I De la Gardieska grafkoret ligga, fästade med en tråd, papperslappar, hvarpå man begär att de besökande skola teckna sina namn, hvarefter lapparne kringkastas dels i fönstret, dels på golfvet. Nog kunde biskopen bestå sin