Dagens Nyheter – 1 juni 1866, sida 2

— Ja, din ätt är ädel och kraftfull, och det är detföre jag nu besöker tig... — Hvem är ni då, om jag får fråga? återtog jag. Det var mig mycket väl bekant hvem hon var, men jag ville höra heune sjelf säga sitt namn. — Jag är Balkis, sade hon, dotter vill Hadhab och Amiariternas drottning, jag är denna Balkis, som kom från Mareb, konungariket Sabas hufvudstad, och erbjöd mina skänker och mitt hjerta åt Davids son, åt Solman-benDaoud, hvilken ni kalla Salomo... — Således, min ädla drottving, älskade ni denne Sovlimau-ben-Daoud, Davids och Bathsebas son? — Högre än mitt lif. — Och han besvarade er kärlek? — Han bar aldrig älskat någon annan än mig? — Är ni verkligen säker derpå? — Jag vet det hka visst som att mitt naron är Balkis. —Men huru kan ett sådant förhållande vara möjligt? .. Salomo hade ju sex eller sju hundra lagliga hustrur samt mellan tre och fyra tusen frillor? — Allt detta oaktadt, är jag den enda som egt hans hjerta... Och likväl hade en mängd förklenande rykten föregått mig, då jag begaf mig genom öknen till Jerusalem, för att skänka dess beherrskare min kärlek... — Hvilka rykten? — Som man icke kunde bestrida att j-g hade ett fagert ansigte och vacker växt, hade man sökt inbilla Soliman-ben-Daoud att mina