Dagens Nyheter – 29 maj 1866, sida 2

tillhörde engelsmän. De engelska tidningarno äro uppfyllde med berättelser och artiklar, som gifva luft åt den allmänva barmen öfver denna barbariska och nesliga handling. England skall fordra ersättning af Spanien för den skada, dess undersåter lidit, men skola väl de 70 millionerna förslå att aftvå den skam, som vidlåder Englands flagga derför att engelska flottan belt enkelt afesglade och lemnade den värnlösa staden åt sitt öde, i stället att med några kanonskott lära den spanske amiralen mensklighet och hyfsning? Valparaisoskall åter resa sig ur askan, men om ni vidhåller ert beslut, skall den fläck som kommer att vidlåda Spaniens flagga aldrig kunna aftvås, heter det i konsulernas protest mot bombardementet, och vi tilsägga, att fläcken på Englauds flagga, hvars. skepp kunnat hindra detta tilltag af det fegaste och råaste barbari, men icke gjorde det, lika litet kan aftvås. PFörbittringen mot engelska sändebudet i Chili har gifvit sig luft på det sätt, att han blifvit uppsagd från sin bostad och öfverallt nekats att få hyra en annan. — Spanske amiralen har vägrat emottaga en not af danske generalkonsulu, hvari denne förklarar att Danmark gör Spanien ansvarigt för den skada, som vid bombardementet blifvit tillfogad dansk egendom. Om de vilkor fältmarskalk Benedek uppställt för att emottaga högsta ledningen af österrikiska nordarmeen, skrifves till Kölnische Zeitung: Benedek här fordrat: 1) att nordarmeen skall vara minst 300,000 man stark för försvaret; 2) att ingen erkehertig får finnas under hans kommando. (Hela svärmen af dessa odugliga erkehertigar beger sig nu också till Italien, i hvars fästningar de åtminstone icke göra någon skada. Till dem sluta sig de fördrifna italienska furstarne och prinsarne, som längta efter att återfå sina troner. Deu unge fursten af To scana har redan i Wien beställt sig en purpurmantel för att kunna hålla sitt intåg riktigt ståtligt); 3) har Benedek, som är ungrare till börden, förbebållit sig att sjelf få välja sin generalstab. Då det inom armben är bekant, att han icke tål tyskar och om möjligt icke ens ens vill ha en tysk officer vid något regemente, så har han företrädesvis lemnat de vigtigaste befattningarne i sin omgifning åt ungerska, polska och andra icke-tyska officerare. Rörande Preussens rnstningar berättas att för rent defensivt ändamål skola tillsvidare fyra armåeer koncentreras, af hvilka den första, bestående af 7:de och 8:de armåkårerna samt westfaliska och rhenska landtvärnet, skall förläggas vid Wetzlar, för att skydda Rehnlandet mot de sydtyska kontingenter som samlas vid Bamberg. Den andra armån, bildad af 4:de kåren samt 1:sta, 2:dra och 4:de kårernas laudtvärnsinfanteri och kavalleri, skall intaga sin ställning vid Erfurt, dels för att skydda provinsen Sachsen, dels för att efter omständigheterna operera i förening med första armån, för hvilket fall jernvägen öfver Kassel anses särdeles vigtig. Tredje armen, bestående af gardena och 3:dje armekåren, stannar tillsvidare i Berlin och Frankfurt, dels för att betäcka hufvudstaden, dels för att förenas med hufvudarmen i Schlesien. Hufvudarmån, bestående af 1:sta, 2:dra, 5:te och 6:te armekårerna, samlas mellan Neisse och Gleiwitz. Den skall skydda Schlesien, som närmast hotas af de österrikiska truppkoncentrationerna vid Olmätz. I nödfall skulle gardena samt S:dje armekåren kunna befordras dit pr jernväg. — Prins Fredrik Karl, som även förde befälet under kriget mot Danmark, är utnämnd till högste befälhafvare, och under honom kommendera kronprinsen och hertig Wilhelm af Mecklenburg, hvilka redan denna vecka skulle öfvertaga sina befäl. Prins Napoleon uppbjuder hela sitt inflytande för att förmå Frankrike till aktiv verksamhet för Italien och PreussenHan förklarar helt högt, att det vore bättre om man från början slöt sig till detta läger än att vänta tills en olycklig vändning ändock gör Frankrikes intervention nödvändig under vida sämre förhållanden. Ty att man skulle kunna lemna Italien sticket, anser prinsen omöjligt, och kejsaren tänker af rent praktiska skäl icke ett ögonblick lerpå. Märkvärdigt är att Girardin i tidninsen Liberte följer prinsens minsta vink lika ätt som en vindflöjel; först predikade han fred,