Dagens Nyheter – 4 maj 1866, sida 2

Article Image
er i riket och prisbelönta ar hushållningssällskapet i länet. Han skulle kunnat nom denna sin verksamhet samla förmögenh i kanske 100,000 riksdalerstal, om icke ha välgörenhet varit så stor. Denna gällde i sy nerhet en här i orten gängse sekt, kallad Hoj parue, hvars förnämsta ledare han var. Avi i öjrigt var hau en god och fredlig menunick mot alla, som han kom i beröring med, oci skötte med särdeles nit de kommunala uppdrag som lemnades houom. Ett icke ringa berön bar han nedlagt om sig, när mån besinnar de många fattiga barny som han helt späda upptagit och fostrat på egen bekostnad tills hu kunnat använda dem i verkstaden och då d: varit fullt arbetsföra, samt den penningetillgånt i 4 en a han heredt orten för arbetskraft och mate åt verkstaden, t. ex. kol och virke. äfve den vinst han tillskyudat egarne af Aminne oc! Häreryds bruk för gjutgods. Med ett ord, denne man, Sven på Mocew vanligen kallad. kommer att länge sakvas och minnas af orten: inbyggare, och länge torde det dröja innan nägon kommer, sowm fyller hans rum. Dock tror man att hopparesekten efter hans frånfälle svår ligen kan hälla uppe, emedan denua i honom hade sitt bästa stöd. Han hade ock strax: före sitt nedläggaude på sjuksängen, ä en samÅ . . o . . manukomst med sina liktänkande, ådragit sig. en förkylning, som sedermera öfvergick till feber och ändade hans lif. — Mycket vore i öfrigt att säga om denne i sitt slag märkvärdige man, som alltid nitiskt sökte befordra de större och vigtigaste frågorna för dagen, så vidt i hans förmåga stod, och nästan alltid mäktade han mer än många andra, sumt saknade icke heller vilja dertill. Han var en djupt tänkande man, hade ovanlig läslust och efter sitt stånd ovanliga kunskaper. Få torde komma efter honom här, som gagna allmänheten som han, hvarföre han länge varder sörjd och saknad, icke blott af dem, hvars välgörare han varit, utan af alla som kände honom. Frid öfver hans stoft! än omigrant. (Ur Göteborgs-Posten.) En under någon kort tid iSköfde bosatt garfvare vid namn Lood, som derstädes fört ett ötverdådigt och slösande lefnadssätt, medföljde sistl. fredags morgon det till Göteborg afgående blandade tåget sedan han i biljettkontoret löst biljett till Herljunga. Hans afresa hade emellertid observerats af några at hans många i Sköfde befintliga fordringsegare, hvilka genast misstänkte att L. möjligen nu vore i begrepp att utsträcka Herljungaturen något längre, eller till Amerika via Göteborg. Angelägna att skaffa sig visshet om huruvida det verkligen vore hans afsigt att på detta sätt bereda sina borgenärer en ötverraskning, uppgjorde de med den för dagen tjenstgörande konduktören att denne skulle ha ett vaksamt öga på resenären och genast telegrafera, hvarthän han vid ankomsten till Herljunga skulle styra sin kosa. Vid ankomsten till sistnämnde station skyndade sig vår turist ganska riktigt genast att lösa en biljett till Göteborg, hvarom genast vederbörande i Sköfde pr telegraf erhöllo underrättelse. En följd häraf var, att med påföljande dagens bantåg anlände hit till Göteborg en poliskonstapel från Sköfde, hvilken det efter någon spaning lyckades att anträffa den vigilante garfvaren, sittande i salongen å det fartyg, som skulle föra honom härifrån. Öfverraskningen var så mycket mindre angenäm som han redan försett sig med och betalt en biljett direkte till det förlofvade landet och nu i denna opåråknade representant af Sköfderättvisans vaksamhet med skäl trodde sig finna ett ovälkommet hinder för sina emigrationsplaner. Så var äfven ganska riktig förhållandet, 1 det poliskonstapeln förklarade att han vore kommen att återföra honom till den trefliga lilla stad han så otacksamt velat öfvergifva. Nu följde emellertid en scen af gripande effekt, i det f. d. garfvaren med jemmer och gråt lyckades öfvertala den i början obeveklige rättvisans tjenare att låta honom fritt och obehindradt passera, mot det att han lemnade ifrån sig de kontanta penningar han innehade jemte de gångkläder han medfört i sin koffert, hvarjemte han äfven måste utskrifva en fullmakt för o ta berörde poliskonstapel, attiSköfde för hang fordringsegares räkning fö ja hans der förvarade effekter; och så lyckades det honom att, ehuru i temligen utblottadt skick, få fullborda sin resa till alla bedragares Eldorado på andra sidan oceanen. Såsom ett bevis på den slösaktighet den blifvande Yankeen under sin briljantaste pe-. riod utvecklat, berättas det, att han på knappt ett halft år förstört cirka 6,000 rdr, deraf 2,000 dem han lärer tillnarrat sig från sin i Stockholm bosatta trolofvade. Sparbanker på landet. Inom flera socknar af Luggude härad har allmogenj inrättat smärre s arbanker för att dermed underlätta penningeställningen för hvarandra. Detta företag förtjenar både ett allmänt beröm och en allmän efterföljd. — Flodmanska färgeriots brand i Askersund natten till i onsdags i förra veckan antages beklagligen hafva varit anlagd af någon illvillig, som z smsa flesta ÖTc 3 Use SATA Naturligtvis tviflade han icke en enda minut . KS Fa

4 maj 1866, sida 2

Thumbnail