Dagens Nyheter – 4 maj 1866, sida 2

Man förlorade icke ett ögonblick. Hela den familj, som skulle komma att hugnas med så stor utmärkelse, satte sig genast och ifrigt i verksamhet. Intyg från personer, som lidit af svåra åkommor och blifvit botade utaf den ifrågavarande kirurgen, samlades. De märkvärdiga uppfinningar han gjort förklarades och deras resultater framhöllos. En förteckning öfver de mera framstående personer, såväl lefvande som döda, hvilka anlitat honom, blef med mycket besvär uppsatt. En väldig pappersbundt upplemnades efter några dagar till grefvinnan af Sainte-Anille. Nu var allt i ordning; nu kunde man med gladt sinne afvakta den stora dag, då utnämningarne skulle bli offentliggjorda. XXVI. Juvelerna. Durand fortfor att leverera varor åt grefvinnan af Saint Anille. Det dröjde icke länge förrän hans fordran uppgick till mera än sextiotusen francs. Förhållandet var, att Durand, i likhet med alla pariserköpmän, ständigt plågades af en outsläcklig törst efter penningvinst. Knappt gick en dag förbi, utan att han genom sin vän Rivat erbjöd den höga damen att köpa något, och alltid kröntes hans försök med framgång. Han ville aldrig höra talas om betalning, endast lemna varor, för att till sist kunna uppsätta en riktig jätteräkning.