Frih Klinckowström ansåg det nemligen sig tillständigt att vid den nattsvarta teckning af Sveriges ställning, isynnerbet i ekonomiskt och financielt hänseende, som hau vid ofvannämnda tillfalle uppdrog till stor gamman och uppbyggelse för sina själsfränder, med vapen, som kuuna kallas allt annat än blanka, anfalla en frånvarande politisk motståndare, den värme uktaren al arbetets och handelns frihet inom ens rådskammare, men som för närvakonu rande af sjukdom hindras från att upptråda på arenan med sina motståndare. Med en delikat anspeluing på detta smärtsamma förhållande utlät sig hr friherren, att den wid snart skall komma, då bilden af landets financiella ställning — eu gång behängd med blommor och kransar och likt en guldkalf dyrkad af en dansande hop — skall blifva afklädd sina kransar, och då den, som varit den ifrigaste vid denna bilds smyckande skall stå der ensam med de vissuacde krausarua i sina darrande händer. Man kan ursi menskliga svagheter, man kau le åt en narraktig böjelse för hejdundrande rhetoriska figurer, men taktlösheten bör aldrig daga vexel på ett sådant öfverscende. General Benedek. Som det möjgen kan vara af intresse för allmänheten att ara något om österrikiske generaleu Benedeks persoulighet, sedan denue general numera är alt anse såsom Österrikes utmärktaste militära förmåga och skickligaste befölhafvare, derjemte chef för den i Venetien förlagda hären, och, om man får tro tidningsuppgifter, utsedd öfverbefälhafvare för de härmassor, som för närvarande, provisionelt under general Clam Gallas befil, sammandragas i Böhmen emot Preussen, så är en person, som haft förmånen göra ucneral Beunedeks bek kantskap i tillfälle meddela, att han till födseln är — jude. Genom honom är säledes vederlagdt somligas påståcude, att denna folkstam icke kan frambringa utmärkta krigare, Uikaväl som audra utmärkta medborgare. Om uppbörden af utskylderna i Stockhom. -(Insändt.) Eu artikel i Posttiduiugen för deu 20 mars, äfven införd i Dagens Nyheter för den 21 mars, rörande uppbördsstämman för hufvudstaden, visar brist på kännedom om orsakerne till den mängd deHetsedlar som blifva obetalte. Det uppgifna skälet, att inbetalaingen af utskylderne uppskjutas öfver bestämd tid, för dem som skola betala öfver 15 rdr, derför, att baukoattests anskaffaude är besvärlig, är ganska svagt, ty insättningsbestyret i riksbanken är nu så förenkladt, att en half timmas tid är fullt nog dertill; men deremot ligger en väsendtlig orsak deruti, att debetsedlarne utdelas så seut på hösten, nemligen låugt fram i october månad, att då det sker 2:ue bostadsflyttningar äro försiggångna efter den näst föregående skattskrifuingen, och husvärdarne, till hvilka de ötverlemnas, ej känna hvart de affiyttade tagit vägen. På sådant sätt samlas stora packor af debetsedlar årligen, som cj kunna utdelas och ej efterfrågas — foljaktligen blifva obetalve. — Ins. okar årligen sin makulatursamling med omkring 30 st. sådana sedlar. D— Den aktade insändaren har mycket rätt då han säger att en af auledniugarne, hvarför så rå inbetala kronoutskylderna är den, att de ej få dsbetsedlarne sig tillställda; men han synes oss lägga för liten vigt å omgången med insättning i banken. Om sistuämnude bestyr ej drager mer än en half timmas tid, så erfordras det ej heller mera för avt å rådhuset efterhöra in debetsedel. Men begge dessa omgångar äro lika förtretliga och hiuderliga Det skall just vara staten cells sr staden som på dylikt sät verkställer inkasseriugar! Nödiga försigtighetsätgiärder i Stockholms slass. Da torde nu, medan slussen är under reparation, icke vara ur vagen att påminna om cu artikel som för utgou tid sedan förekom i Dagens Nyheter. Deu föreslog: att längs vattenytan i slussgrafven fastsatta jerukedjor samt att aubriuga tvänne jerulindare, en å hvarvera sidan. Afsigten med denna anordning skulle vara att erbjuda ett tillfälle till räddning ät den menniska, som vore nog olycklig att nedfalla i slussyrafven. Flera personer hafva drunknat, och ganska