Dagens Nyheter – 3 april 1866, sida 2

j OC OMELLaA Tas YISSETNISCNA HagOt SETymt, nen tap pert nog af en 70-åring mot en katt, som i alla I fall var Jlitdömd. Någon beschäftig person, som I vari tne till detta gubbens krigiska sinnelag, angaf saken för länsmannen, som sälunda instämde den vid grafvens brädd gående nen, samt lycsades tå honom domfälld för djurplågeri. Denna sir sjelf föga märkvärdiga tilldragelse har dock en allvarsam och sorglig sida, som förtjenar att tagas i betraktande, och som visar hvad det kostar staten, då lagen tillämpas på obetydligheter, för att ej omtala ett öfverdritvet tjenstenit att på detta sätt vilja sila myggor, men lja kameler. Nu får staten betala kronoskjuts 7! mil mellan Malhuö och W. således 15 mil för 2 hästar, utgörande 39 rdr. Dertill kommer gevaldigerns d traktamente under minst 4 dagar, 4 rår, utom fångens underhåll under ett par dagar. er man nu härtill domstolens besvär, protokolisföring och dylikt, jemte underhållet å fästningen, så är det tydligt att det der kalaset kostar staten öfver 50 rdr, endast för att få en 70-åring försonad med samhället, derföre att denne i vredesmod råkat att slå ihjäl — en katt. Lingon. Då man talar om exporter från vårt laud, så har man sällan eller aldrig tagit i betraktande att export af lingon skulle kunna bedrifvas i ganska stor skala från de flesta at rikets sjöstäder utom Skåne. Dessa bär utvöra en at de nationella rikedomar, som man vanligen icke tänker på, ej heller beyagnas dessa bär inom riket at den fattiga befolkningen så mycket som de borde, då de af alla bar äro lättast at konservera och hålla sig inkokta, utan socker, friska hela året om samt lemna med ringa socker-tillsats en sund och anvwenäm föda, bredda på bröd eller blandade i mjölk. En och annan har med fördel bedrifvit export af lingon hufvudsakligast till England. Sålunda veta vi att en handlande i den lilla staden Å... under ett är försände örtver 50,00 kannor lingon till England, inlagda i något vatten på stora fat. Då d bär kostade här i landet 4—6 öre kannan, ltes de i Eugland med 43 å 45 öre, vattnet Präknadt. Veteran. En af de få ännu qvarlefvande ycteranerna trån Finland och fioska kriget t. d. kaptenen vid Westerbottens fältjäsare-regemente Gustaf Erik Facks har atlidit i Hjo den 10 sistlidne mars. Kapten Facks föddes i Finland den 25 oktob. 1783, antogs till volontär vid f. d. Adlercreutziska regementet och Lojo komp. den 1 nov. 1803, sergeant med lön derstädes den 17 nov. 1504, fanjunkare d. 5 april 1807, fänrik vid Ålands landtstorm den 17 augusti 1803, placerad på Westerbottens fältjäsar regemente den 22 aug. 1810, löjtnant; derstädes d. 24 okt. ISI4, kapten den 10 juni 1823. Erhöll afsked ur krigstjensten med pension d. 18 juni 1833. Erhöll Carl-Johans-medaljen 1860. Vid utbrottet out kriget mot Ryssland 1808 kommenderades Facks till garnisvnustjenstgöring på Sveaborss fö stning och bevistade alla affarerna under be ingen samt blef vid fästningens verlemnande rysk fånge. Den 29 juli 1808 öfvergick Facks till armen på Åland och derifrån med en kommendering til armen i Finland, bevistade affärerna vid Kuuhojoki den 4 och 6 samt vid Wiret den 7 nov. och blef för andra gången fangen den 29 mars 1809 vid general Gripeubergs kapitulation i Torneå. Återkom den 1 nov. 1509 trån rysk fångenskap. Den 4 juli 1511 under förloppet at kriget med England kommenderades Facks på derom gjord underdånig ansökan till tjenstgöring vid f. d. Pommerska nationalmilicen 0 blef för tredje gången fången vid franska invationen i Pommern den 3 juli 1812 och transporterad till Frankrike, hvaritrån han återkom uen ad juli 1514 och bevistade samma år kriget i vorge till dess slut. Kapten Facks tlyttade till Hjo och har vid ledigheterna varit förordnad att estå dervarande postkontor flera gånger, men i öfrigt fört ett tyst, stilla och obemärkt lif samt tillvunnit sig allmän hösaktning och beundran för sin stora ordentlighet, sparsamhet och rättskänsla. Skoeppsbyggeriet i Gefie. På Gefle skeppsvart pågå i vinter följande nybyggnader: på norra varfvet: ett barkskepp om 300 läster, nyhgen försäldt vill ett rederi i Stavanger; en brigz om 150 läster, såld till rederi i Fredrikshald; ett fregattskepp om 500 läster, som bygges för varfsdisponenten, grosshandl. Bångs egen räkning. — Hr O. Brodin har på sitt varf under nybyggnad ett barkskepp om 200 läster och en brigg om 115 läs , hvartörutom ångfartyget Prins Gustaf är under ombyggnad. — Påhrr P. OC. Rettig C:s vart är under byggnad ett barkskepp om 199 och ett fregattskepp at omkring 400 laster. — Hr P. Bergforss bygger ett barkskepp om 240 läster. Lästetalet af större nybyggnader i Gefle under vintern uppgår således till omkring 2,100 läster. Guldbröllop. Wadstona Läns Tidning berättar: Söndasen den 25 sistl. Mars firade landthushållaren Petter Jonsson i Kartorp och hans hustru Christina Svensdotter femtionde årsdagen at sin bröllopsfest. Till denna högtid voro brudparets slägtingar och graunar inbjudne. Hr pastor Hedblom tolkade dagens betydelse i ett tal för det aldriga, men icke destomindre till lynne och krafter ungdomliga, brudparet. Dessa högtider äro sällsynta; men hvad som gjorde denna anuu mera ovanlig var den omständigheten, att alla de, som för 50 år sedan voro brudtärnor, ännu lefva, och voro tvenne af dem nu närvarande. Äfven de, som för 50 år sedan höllo pellen, såsom då brukades, öfver brudparet, voro nu tillstädes. Fö Ö tillfället författade verser föredrogos till det åldriga parets ära Obesmittadt af den nyare tidens KN a AE SE EE EN par ET SENT