Dagens Nyheter – 27 mars 1866, sida 3

han dels i Skåne, dels i Stockholm, der han år 1812 blef, med titel af professor, anställd på samma gång som kungl. hofkapellmästare och sångare. Blott tio år voro honom nu tillmätta att tjusa publiken: han afled hastigt af ett slaganfall den 2 april 1822. Du Puy var ej allenast en högt begåfvad kompositör, utan ock en skicklig orkesteranförare, violinspelare och sångare. Stort bifall vunno hans tre stycken: Ungdom och dårskap, Balder och Den romaneska flickan. Operan Björn Jernsida blef aldrig fullbordad. Bland haus körer intager hans Harmonie hedersrummet. Mest lyckad är han likväl i terzetterna. Ja, sorgen ar skuggan af lifvet samt Agander och Paganuder,, hvilken kan anses som ett mästerstycke i sitt slag, och i musiken till Föreningen, i hvilken toudikt han var den förste som här upptog folkmelodier. Roller af det glada, lätta slaget voro egentligen Du Puys fält, och isynnerhet var han oöfvertrafflig i Don Juans. Hans sköna, klara och böjliga röst hördes alltid med hinförelse från scenen, och i sällskapskretsar väckte på ett mäktigt sätt hans sång den gladaste stämning. (Gamla Illustr. Tidn.)