Dagens Nyheter – 22 mars 1866, sida 1

; Russel, hvilken mäktigt bidrog till palamentsreformen 1832, saw sig i siunet att ytterligare utsträcka denna reforin, och i detta syfte valde han sina medbröder inom ministeren, när han fick drottningens uppdrag at blifva regenmngens chef. Den 12 i denna månad lät grefve Russel det nya reformförslaget framläggas i underhuset af finansministern, hr Gladstone. Denne redogjorde för förslagets innehåll, och utvecklade wmotiverna för detsamma i ett tal som räckte två och en half timma. Vi meddela de hufvudsakliga dragen af vullagsförslaget. Beträffande representationen för grefskapen, d. v. s. distrikten på landet, så går regeringens förslag ut på att nedsätta valcensus från 50 till 14 pd st. i årlig hyra för ett hus — med eller utan Jord — hvilket skulle föröka antäålet af valmännen på landet med omkring 171,000. Vidare skola de i städerna och köpingarna boende förpaktarne, — vare sig de besitta ärftliga arrenden (cv yhold) eller arrenden på bestämd tid (leasehold)— med afseende på deras rätt att deltaga i valen likställas med egare af skattejord. För valrätt af speciel natur är regeringen föga benägen; hon gör endast ett undantag till förmån för sådana män, som under tvenne år haft 50 pd st. insatta inågon sparbank. i Beträffande valdistrikten i städerna äro fyra klasser att åtskilja: 1. invånare i hus, hvilka sjelfva betala sina skatter; 2. invånare i hus, för hvilka. husegaren betalar skatterna (compound house holders); 3. de hittills alldeles icke valberättigade invånarne af en frånsöndrad husdel; 4. de i viss mån med husegarne sammanboende hyresgästerna, Sedan 1832 hafva städernes valkorporationer stigit från 282,090 till 512,090 personer, en förökning, som icke är proportionel med befolkningens tillväxt. Den arbetande klassen deltager i valen med 26 procent. Men år 1832 utgjorde arbetarne 31 procent af valkorporationerna, derför måste nu nåsot göras till återställande af detta förhållande. Hvad de båda första klasserna beträffar, komma de inskränkningar som egt rum i och för skatteinas betalning att afskaffas, och om husegaren har att utbetala dem, skall namnet på hyresgästen, som i sista instansen har att gälda onera, utsättas på vallistan. Genom dessa förändringar komma 25,000 35,000, alltså 60,000 flera valmän att kreeras. Den tredje klassen, innehutvare af en husdel, som icke betala utgifter för huset, skola, om de årligen anmäla sig, erhålla rösträtt under vilkor, att de kunna förete bevis att de erlägga en årlig hyra af 10 pd sterl.; detsamma gäller för den 4:de klassen, hvarvid likväl vid värderingen af de 10 punden sterling lösegendomen icke tages i beräkning. Härigenom erhålla de arbetande klasserna dn ganska ringa tillväxt i valrätten, men medelklasserna större. Vill man nu, för att låta de arbetande klasserna komma i åtnjutande af en tillbörlig andel i representationen, fastställa en lägre valcensus, så uppstår frågan, om man skall lägga fattigskattskommissionens värderingar eller det allmänna hyresvärdet för bostäderna till grund (rating eller rental basis; vid beräkningen af rates för de på huset hvilande utskylderna, afdrages först från rent, hyressumman, ett bestämdt belopp, så att vid lika värderingar en ratingfranchise innebär ett högre vilkor än rental franchise). Regeringen harbeslutit sig för att lägga hyregvärdet till grund. En nedsättning till 6 pd skulle gifva de närvarande valberättigade arbetarne i städernas valdistrikt en tillökning af 242,000, hvilket skulle gifva denna klass i städerna en majoritet af 428,000; parlamentet skulle derför vara föga böjdt att ingå på en sådan utvidgning af valrätten. För att förebygga en dylik plötslig förändring af tyngdpunkten och för att visa sig rättvis mot den arbetande klassen, föreslår regeringen att taga ett hyresvärde af 7 pd till basis, hvilket skulle på papperet göra en förökning af 208,000 valberättigade innevånare, men i verkligheten efter nödiga afdrag 144,000. Utsättes gränsen, såsom nu, till 10 pund, så måste arbetaren hafva 2 pd i veckoförtjenst för att kunna komma att tillhöra denna kategori; nedsättes den till 7 pd, så kan redan den arbetare, som förtjenar 26 sh. i veckan, göra anspråk på åtnjutande af politisk valrätt. Regeringens lagförslag skall, om det antages, öka valkorporationerna i England och Wales med omkring 400,000 röstberättigade, hvilkas ena hälft skulle bestå af arbetare. I grefskapen, d. v. s. på landet, skall förhållandet ställa