Dagens Nyheter – 15 mars 1866, sida 2

rådet Lagerstråle talade äfven för Karlstadslinien med ett anslag af 1,500,000 rdr. I presteståndet talade prosten Althar och pro fessorn Ribbing för Norum-linien, men deremo biskop Sundberg, kyrkoherden Otterström, prosten Tegner, samt doktorerne Thyselius och Arrhenius för Karlstads-linien. Doktor Runsten föreslog ett års uppskof med frågans afgörande. I borgarståndet talade hrr Bager, Berger, Wennerus och Wern för Norumsträckningen, men borgmästar Waldenström från Karlstad och rådman Björck från Göteborg för Karlstadslinien. Den sistnämnde yrkade anslagets ökning till 1,500,000 rdr. I bondeståndet talade Nils Andersson från Wermland och Almqvist från Norrbotten för norra linien. Deremot Lars Ersson fråu Nyköpings län, Rosenberg från Kristianstads län, Olof Olsson i Olebyn och Per Persson från Wermland, Lars Daniel Andersson, vice talmannen Anders Eriksson från Dalsland och Carl Ifvarsson frå Bohus län för Karlstads-linien. Aftonplena. Hos ridderskapet och adeln fortsattes öfverläggningen om den nordvestra stambanan. För Norum-linien talade hrirr v. Schultzenheim, grefve Rosen, hr L. Nordenfelt, frih. OC. Cederström, m. fl. För Carlstads-banan yttrade sig hrr grefve Henning Hanälton, Tornerhjelm, Rosensvärd, kapten Linroth och brukspatron Uggla m. fl. Plenum slutades kl. 2211, och då ännu flera talare hade anmält sig, kommer frågan att åter i morgon behandlas. Presteståndet fortsatte debatten om den blifvande jernvägen genom Wermland, hvarmed först doktor Rundgren betraktade frågan ur flera synpunkter, gendref åtskilligt af hvad under förmiddagen blifvit andraget till fördel för Carlstads-linien, samt kom slutligen till det resultat att den norra (Norum—Nilsby)-linien vore den i alla hänseenden fördelaktigaste. I samma anda yttrade sig dr Säve hvad riktningen angick, men instämde i fråga om summan med frih. Klineckowström (1,500,000 rdr). Prof. Agardh fann riktigast, då osäkerheten i uppgifter å båda sidor är så stor, att hysa förtroende till den åsigt regeringen uttalat, hvilken har bästa tillfället att bedöma saken i sin helhet; påpekade åtskilliga oriktigheter i trafikstyrelsens kalkyler, och förordade i allmänhet varmt den af utskottet föreslagna södra linien. Kyrkoh. . Wennerström fann af diskussionen att frågan icke är utredd, men :slöt sig på uppgifna grunder till statsutskottets riksgäldsafdelning, hvilken förordat Norumlinien, likasom prosten Althar. Biskop Annerstedt förordade deremot den södra linien och med honom instämde prosten Lundholm. Domprosten JSonden instämde med dem som yrkade proposition och afstod från ordet. D:r Moberger hade funnit åtskilligt oklart i diskussionen. En sak var dock klar, nemligen att ingen vidare kunde räkna på ståndets uppmärksamhet. Ehuru påkostande det således var att undertrycka det förträffliga föredrag han ämnat hålla, förklarade han sig instämma med dem som önskade proposition, med förbehåll att få till protokollet yttra sin mening. D:r Sandberg förordade, liksom dr Runsten, uppskof till nästa riksdag; och d:r Almquist, som ej gillade någondera linien, ville till protokollet appgifva skälen derför. I den derefter verkställda voteringen segrade utskottets hemställan (södra linien) med 34 röster mot 15, och genom ny votering bestämdes summan med 33 röster mot 17 till 300,000 rdr. I borgarståndet talade hrr L. J. Hierta, Muren, Rooth, Witt, Wistrand, Falkman och Carlen för Carlstadslinien; af desse yrkade hrr Wistrand och Carlen anslagets höjande till 1,500,000 rdr. För Norum-linien talade deremot hrr Loven, von sStockenström; Petre, Gahn och Staaf. För uppskof med afgörandet talade hr Ljungberg. Vid anställd votering segrade Norum-linien med 33 röster mot 30. Anslaget bestämdes till 500,000 rdr. I bondeståndet fortsattes likaledes diskussionen om samma ämne. Sköldberg, Östman, Sven Nilsson, C. A. Larsson, Lundal, Rundbäck, KORT IEESNEE TA SU JONA SOS SAD TENDERAR FIG TEISONENE