Dagens Nyheter – 22 februari 1866, sida 2

att bli ganska allvarsam. Genom att tillbörlig sotning på längre tid ej verkställts, hade sot samlat sig i skorstenspipan, så att denna måste på ett par ställen upphuggas för att kunna rensas. Landtbruksakademiens februarisammankomst hölls sistlidne måndag och var mycket talrikt besökt, så af akademiens som af riksståndens ledamöter. Bland ärenden, som dervid behandlades, omnämna vi följande såsom de vigtigaste: Stockholms läns hushållningssällskap hade till akademien insändt en skrifvelse med hemställan, att akademien ville taga under sin ompröfning en af chefen för stamholländeristyrelsen, friherre O. Åkerhjelm, inom hushållningssällskapet väckt motion oem årliga sammanträden i Stockholm med delegerade från samtliga hushållningssällskapen för öfverläggningar om frågor och angelägenheter, som närmast beröra jordbruksintresset. Akademiens förvaltningskomite hade behandlat detta ärende och hemställde nu till akademien, att öfriga hushållningssällskapen måtte höras, huruvida de ville biträda det af friherre Åkerhjelm väckta och af Stockholms läns hushållningssällskap understödda förslaget om sådana årliga sammanträden, hvartill akademien lemnade sitt bifall, och skulle hushållningssällskapen anmodas att före september månads utgång afgifva de begärda svaren. Professoren A. Miller höll ett omständligt och sakrikt anförande om kalisalter såsom gödningsämnen för den odlade jorden samt forevisade preparater af sådana, i handeln nu förekommande salter jemte de råämnen (Stassfurter Abraumsalz m. fl.) af hvilka de bereddes. Priset å sådana renade och koncentrerade kalisalter uppgafs, och beräknades kostnaden för gödsling dermed af ett tunnland till endast omkring 12 rdr, då nemligen endast omkring 122 ceutuer vore dertill erforderlig. Som emellertid Sveriges Jord vore i allmänhet mycket kalirik och i detta hänseende stod vida framför de flesta bättre jordmåner i utlandet, så erinrades att försök hos oss med förenämnda gödningsämnen borde företrädesvis anställas å kärroch mossodlingar, der de torde lemna gynsamn.a resultater. Föreståndaren för veterinärinrättningen, professoren d:r Fr. Lundberg, lemnade en skildring om boskapspesten, dess hemland och spridning, dess uppträdande senast i England, Holland och Belgien samt sättet huru den med tvenne gazeller från England öfverförts till Jardin dacelimatation vid Paris o. s. v. Sjukdomens natur och kännetecken beskrefvos, hvarefter slutligen omnämdes de härjningar den förr gjort äfven här i landet samt huru man allestädes funnit att fullständig nedslagtning af all boskap i de ladugårdar, der den härjande farsoten inkommit, befunuits vara det billigaste och säkraste sättet för dess snara utrotande, hvaremot, genom uraktlätande eller fördröjande af denna åtgärd, oberäkneliga förluster uppstått, t. ex. mu i Stora Bfitaunien o. s. v., hvarför allestädes, dit denna sjukdom öfverfördes, man borde vidtaga sistnämda åtgärd så fort som möjligt. 1 sammanhang härmed anse vi oss böra omnämna, att landtbruksakademien ingått till K. M. med hemställan om lagstadgande i detta hänseende, samt att ersättning af allmänna medel måtte beredas dem, som, i fall boskapspesten olyckligtvis till vårt land skulle inkomma, blefve nödgade nedslagta sina ladugårdar; och lära sundhetsoch kommerskollegierna blifvit anbefalda, att öfver denna framställning afgifva underdånigt utlåtande. Slutligen tillkännagafs att akademien har sändt tvåom bud till England, för att vidtaga förberedande ätgärder till försäljning derstädes af kreatur, från den utställning af slagtdjur, som kommer att hållas i Stockholm under instundande maj månad. Hort frihet, Ett våldsamt uppträde egde i går afton kl. 9 rum å en annars städad restauration JM 2 Rörstrandsgatan, derigenom att en korrektionist vid namn Lars Lennberg i gär utsläppt från Långholmen, i rusigt tillståud infann sig å nämnde restauration och förnärmade såväl skänkmamsellen som gästerna. Han blef i följd deraf utförd, men slog då in flera fönsterrutor. Polis tillkallades och den vildsinte måste bäras till polisvaktkontoret. Efter att der nå särdeles humant ha hlifvit