Dagens Nyheter – 17 februari 1866, sida 3

OST OM fv va oe OST Ja, vara eller icke vara, Så tänkte titelns Hamlet då, , Och bleknade, men ur all fara Sågs han på stolta fötter gå. Hvad frågtes då? Jo, häromdagen Drog någon i en kinkig sak Åstad och frågade om magen Bör sitta framtill eller bak. Ej värre — tycks mig — formulerar Man frågan om ett tilltalsord — — Hur grymt, hur jemmerligt grasserar Ej galenskapen på vår jord! Ja väl, men galenskap som denna Vår titelvurm, finns endast här; Kring jordens länder må du ränna Att söka maken — tomt besvär! Ditt sökande blir platt förgäfves, Och om tilläfventyrs ditt bröst Af saknaden och sorgen häfves, Vänd om till oss, här får du tröst. Ja, återvänd och hjelp oss kälta Om titeln ditt och titeln datt: Hjelp oss att i ett samqväm svälta, Och släcka soln och skapa natt; Hjelp oss att stelt afdagataga Den trefnad umgänget kan ge; Hjelp oss att undergifvet draga Vårt säliskapslifs förbannelse! Just så, just så! Hvad ha vi annat Än sällskapstvång, af bruket krönt? I denna punkt är det förba nnadt, Det land som annars är så skönt! Hvad nu! Ett land som ger exempel Af sansad frihet, kraft och vett, År ock ett fanatismens tempel, Der sällskapsnöjet steks på spett! Skall Sverge höra upp att skramla Med bjellran som benämnes fin? Skall den schavott då aldrig ramla, Der vi få svälja verldens grin? Om ej, så skynda bort från Norden Till länder der förnuftet rår, Och glöm den dystra tomt på jorden, Der titelsjukans Bedlam står! Quidam. I Paris äro mord just ingen sällsyuthet, men första veckan på detta år var dock rikare på sådava än vanligt. En liten tre års gosse mördades vid S:t Denis af två arbetare. I ett hus, som eges af en poliskommissarie, skar en ung man strupen af sin älskarinna, och man tror att han förr gjort detsamma med flera andra älskarinnor, sedan han först röfvat från dem deras pengar och juveler. En äkta man kastade sin hustru ut genom fönstret till sin bostad fyra trappor upp vid Myrrha-gatan. Den olyckliga frun krossade hufvudet i fållet, och mannen har nu blifvit dömd till galererna på tjugu är. En naturaliserad engelsman, hr Lavergne, som nyligen med stor förmögenhet kommit från Indien för att bosätta sig i Paris, blef mördad af en hr Poncet, som träffade tillsammans med den rike mannen på ångbåten till Calais. Poncet öfverhopade Lavergne med artigheter och följde honom till Paris. Dagen efter deras ankomst dit bjöd Poncet sin nya bekantskap ut att åka till dArgenteuil, och der anträffade man sedan Lavergnes lik, utan ur och börs, Poncet greps straxt derpå, och då befanns det att han var en från Cayenne förrymd brottsling. Vid den påföljande ransakningen öfverbevisades Poncet att vara Lavergnes mördare, och han är nu dömd till döden. JFesuiterstatistik. Jesu sällskap räknar för närvarande 21 provinser, der de lefva och frodas. Från dessa kunna dock afräknas tre: Sicilien, Piemont och Neapel, samt snart nog Kyrkostaten och Venedig. De 21 provinserna indelas i fem hufvudafdelningar, som ega talrika kollegier både inom och utom Europa. Den italienska afdelningen räknar 1,610 ordensmedlemmar, den tyska (med Belgien och Holland) 2,042, den fransyska (med flera stora kolonier) 2,364, den spanska (med en. del af Syd-Afrika) 1,067, den engelska (med Nordamerika) 3873 tillsammans 7,956 ordensmedlemmar, Af dessa äro 3,3S9 prester, 2,244 noviser och 2,323 biträdande ordensbröder. Sedan 1834 har orden hvart tiondetal af år gjort följande framsteg: 1834 räknade den 2,684 ordensmedlemmar, 1844 4,133, 1854 5,510 och 1864 7,734,