Dagens Nyheter – 17 februari 1866, sida 2

Bruten lycka. Ingen är mera utsatt för olyckor än arbetaren, han må vara aldrig så försigtig och beräkna hvart steg han tager, då han går att förrätta de tunga sysslor, som blifvit utdelade på hans lott. Döden smyger omärkbart i hans fotspår och han har knappt märkt dess försåtliga anfall, förr än den i ett afklipper hans oftast starka lifstråd. Dock — vårt lif hvilar ofta på ett svagt halmstrå, och skalden sjunger ju: Dagen är ju icke lång, Mången främling går ur striden, Afven vi gå bort en gång. Det är till dessa reflexioner en korrespondent föranledes af följande sorgliga tilldragelse: husaren vid Nerikes vestra sqvadron Pehr Alex, en ung, hurtig och rask man vid omkring 30 års ålder, hade genom sparsamhet och omtanka kommit i tillfälle att köpa sig en förpantningslägenhet på Thorstorps jord, ej särdeles långt ifrån Töreboda. Sedan några år gift med en god och förståndig qvinna, njöt han hemmets sallhet, hvarföre han med desto mera flit arbetade på husets tillväxt och förkofran. Sitt husarboställe, lydande under rusthållet Morby, hade han bortarrenderat, så att han af det drog all den vinst han med rätta kunde fordra. Torsdagen den 6 dennes begaf han sig till skogen i tanka att der hugga och sedan hembära ved. Hans hustru, som förgäfves väntat hans ankomst till middagen, och som derföre började känna en oförklarlig oro bemäktiga sig henne, gick till de närmaste grannarne och frågade om de icke hade sett hennes man, eller kunde upplysa henne om, hvarest han vore. Men då ingen kunde lemna henne några upplysande och tillfredsställande svar, återvände hon sorgsen till det nu så ödsliga hemmet. Det led emot qvällen och ännu syntes ingen skymt at maken. I behof af vatten gick hon att hämta det, då hon varseblef ett mörkt föremål hänga ölver en s. k. sköttel, ej särdeles långt ifrån hemmet. Nyfiken att se hvad det kunde vara gick hon dit, då — o fasa! — det befanns vara hennes man, hängande utan tecken till lif. Förskräckt öfver den hemska synen, började hon att med högljudda rop gifva luft åt sin smärta, då grannarne samlades, och, deltagande såsom händelsen är på landet, hjelpte de till att till bostaden hemforsla den på så sätt påträffade döde. Vid närmare undersökning om dödsorsaken har man kommit till den förmodan, att Alex tagit en mindre stock på axeln, och att han, då han skolat gå öfver en liten isbelagd vattenpuss, oförmodadt halkat, dervid en qvist af stocken träffat en af tinningarne, af hvilket slag han troligen afsvimmat, men återkommen till sans fortsatt vägen till hemmet, men vid försöket att klättra öfver sköttelmn förlorat sina sista krafter och dött. Hofva vintermarknad, en af de större oxmarknaderna i riket, hölls i torsdags och fredags i förra veckan och var gynnad af det vackraste väder man kunde önska sig. Jemte detta, hade ett bjelpligt slädföre ditlockat mycket folk, isynnerhet ifrån Nerike. Kreaturshandeln var dock ej så liflig som i fjol och priserna i allmänhet låga. Arbeisbrist på landet. I Malmö nya Allehanda för den 14 dennes heter det: Många arbetarefamiljer nödgas i brist på arbete och i saknad af husrum nästan dagligen att från landet inflytta. För den som icke känner förhållandena är det svårt att föreställa sig, att här vid vårt skånska landtbruk finnes ett sådant öfverflöd på gift arbetsfolk, att städerna rent af deraf öfverbetolkas, det vill säga att långt flere arbetare infilytta än som der kunna erhålla någoriunda jemn arbetsförtjenst. Hundradetals arbetare gå här sedan flera veckor tillbaka alldeles sysslolösa, ehuru omkring 150 af stadens arbetare sedan flera månader haft arbete