Dagens Nyheter – 13 februari 1866, sida 1

varien Nordström de fel som blifvit begångna vid riksgäldskoutorets länetransaktioner, likasom ingen vågat frånkänna hr Schwan äran af det största iutlytaudet på bankofullmäktiges beslut, så sönderfaller valfrågan i tvenne delar: den första, huruvida de riksständ, på hvilka hrr Nordströms och Schwans äterväljande beror, anse lämpligt att låta dessa herrar förnya sina mandater, och den andra, huruvida riksstånden 1 öfrigt äro sinnade att, för den händelse berörde hrr skulle anses oumbärliga, vid deras sida insätta ett mindre antal uollor än förut, hvarigenom skammen och skadan för landet i nägou mån skulle kunna förminskas. Skadan har tillfogats landet genom det sätt, på hvilket statens lånetransaktioner blifvit be handlades. Nu kan väl sägas, att det ej finnes sannolikhet att fullmäktige i riksgäldskontoret nu erhålla någon ny fullmakt att afsluta amorteringslån, men ä andra sidan kan väl aniagas, att om hr Nordström fortfarande får styra bland fulhnäktige, det sednaste länekontraktet, så ofördelaktigt det än är, skall blifva i sin tillämpning ännu mera ofördelaktigt för riksgäldskontoret; ty man supponerar, att om låneticke i sin helhet blir öfvertaget af de tyska lånekontrahenterna, så arrangeras någon bytesaffär eller obligationers öfvertagande vill förhöjdt pris, allt i den goda afsigten att förhöja lånets och riksgildskontorets anseende i utlandet, ehuru det verkliga resultatet blir motsatt Vi kunna icke säga att bankofullmäktiges tillgörande ådragit landet någon skada, men efter hr Schwans från tahnansstolen afgifna deklara tion, hvilken ioke blifvit af någon af öfriga hrr bankofullmäktige desavuerad, är det mycket sannolikt, att hr Schwan skulle under den kommande tiden söka så mycket han förmådde styra både kursen och den allmänna penningrörelsen genom ett strypsystem. Hvart sådant kan leda, det öfverlemna vi åt de valberättigade att bedöma. Skulle hr Schwans hot ieke komma till verkstäl!ighet, emedan haus passioner kanhända taga andra riktaingar, så qvarhänger det dock som ett damocles-svird, hvilket utöfvar en förlamande inverkan på allmänna rörelsen, som mer in väl är behof utaf att rikets ständers bank iutager en värdig hållning och icke är utsatt för opåräkneliga vyckers inflytande. Skadan af herr Schwans återväljande må blifva större eller miudre — skammen af att hafva bland bankofullmäktige en man, hvars åsigter om landets finanser flyga än hit, än dit, är påtaglig. Hr Schwan fr on rik man, och hans firma Schön N C:o är hvad man kallar fin. Vi hafva ioke här för uppgift att intränga i hr Schwans köpmannaoperationer, utan vi skola uteslutande hålla oss till huru han finner för godt att begagna sin ställning som vexeldeputerad hos bankofullmäktige. Kan det bestridas, att han för sin firma Schön C:o gör samma slags vexelaffärer, som hen i siu egeuskap all vexeldeputerad ombesörjer för rikets ständers bank? Kan det undvikas att någonderas intresse stundom sättes framför den andras, och hvilketdera? Kan det bestridas att man 1 allmänhet antager deuna ocgeutlighet vara för handen, och att det är för att hafva någorlunda fria händer, som hr Schwan fråntagit bankens verkställande direktör, hr Björek, all delaktighet i bankens yexelköp och -försäljningar? Pet är onekligen vädligt att riksbankens vexeldeputerad belinnor sig i en ställning, som