Dagens Nyheter – 27 januari 1866, sida 2

. Utrikes-Nyheter. Tyskland. Geheimerådet Welscheri Heidelberg har utsatt ett pris af 1,000 gulden för lösningen at frågan, huru man skall kunna utan revolution omintetgöra grundlagsstridiga regeringsåtgärder, eller med andra ord: huru våld skall kunna fördrifvas utan våld. — Vore någon i stånd att på ett tillfredsställande sätt lösa den frågan, så vore 1,000 gulden i sanning ett mycket ringa pris derför. England. lngelska tidningar berätta att kejsar Napoleon åter ifrigt sysselsätter sis med frågan om Elbehertigdömena, att ett förnyande af Londonerkonferensen alldeles icke är omöjlig och att England, trots sin ovilja att blanda sig i fastlandets angelägenheter, icke gerna kan neka att deri deltaga. Frankrike. Pariserpolisen skall ha kommit et tillämnadt attentat mot kejsar Napoleon på spåren. Spanien. Man har officiel underrättelse om, att amiral Pareja verkligen afhändt sig lifvet. Befälet öfver den spanska Stillahafs-eskadern har öfvertagits af Parejas närmaste man, amiral Mendez Nunez. Om detta sjelimord förmälas följande: Den olyckliga handlingen skedde ombord å fregatten aMadrid, som var Parejas flaggskepp. En öfverdrifven militärisk hederskänsla förmådde denne tappre och skicklige officer till detta steg. Underrättelsen om bortsnappandet afCovadonga genom chilensiska korvettenZ-Esmeralda bragte amiralen till en sådan förtviflan, att ingenting kunde lugna honom. Förgäfves föreställde honom hans officerare, att förlusten var utan någon betydelse, att det spanska fartyget blott hade haft 2, det chilensiska deremot 18 kanoner, samt att Covadonga dessutom togs genom öfverrumpling. Det var omöjligt att lugna honom; han ansåg sig för vanärad och förtappad. Amiral Pareja var en man i sin bästa ålder, en tapper, insigtsfull och bildad man. Då han för två år sedan i egenskap af marinminister besteg talarestolen i Cortes, förvånade han åhöraärne genom sin lysande gedigna vältalighet. Drottning Isabella skall ha gjort alla nödiga förberedelser till flykt. Senaten har med 140 röster mot en samtyckt till en anklagelse mot Prim. Amerika. Rörande korrespondensen mellan Förenta Staternas och Frankrikes regeringar angående Mexico är åtskilligt att tillägga. Den 16 nov. skref nemligen statssekreteraren Seward till hr Bigelow i Paris, att FörentaStaternasregering betraktade grundläggandet af ett varaktigt mexikanskt kejsarrike såsom någonting, som ej fick ega rum, och aldrig skulle erkänna några anti-republikanska statsinrättningar på den amerikanska kontinenten. Den 16 dec. skref hr Seward till hr Bigelow, att äfven om de franska trupperna lemnade Mexico och återvände hem, skulle unionen likväl icke erkänna Maximilian, Under den 18 okt. hade franske utrikesministern förtroligt skrifvit till Frankrikes gesandt i Washington, hr Montholon, att Frankrike önskade så snart som möjligt återkalla sina trupper från Mexiko och gerna ville träffa någon öfverenskommelse med unionsregeringen; men denna öfverenskommelse måste dock alltid hvila på kejsar Maximilians erkännande och det löftet, att för den mexikanska kejsartronens konsolidering intet hinder skulle läggas i vägen från Förenta Staternas sida. Hr Seward svas rade under den 6 dec. att presidenten beklagade, att han måste afslå dessa vilkor. Telegrafnyheter. Madrid den 24 januari. Spanska sändebudet i Lissabon meddelar utt Prim kommit med 600 ryttare till Barancos (skall möjligen vara Castel Branco i portugisiska provinsen Beira). Tarragona. Regeringens trupper hafva slagit och skingrat de beväpnade insurgentbanden derstädes.