Dagens Nyheter – 10 januari 1866, sida 1

Magdalenas hemlighet. I samma mån som Rolfs hufvud blef tyngre och febern återhck sin förra häftighet fistades hans blick orörligt på de bilder, hvilka framställdes å broderiet midtför hans säng. Drottningens af Saba milda och förtjusande anlete gjorde på honom ett starkt intryck. I det tillstånd, hvari han befann sig. och som hvarken kunde kallas sömn eller vakande, lugn eller yrsel, föreföll honom detta ansigte såsom en trösterik uppenbarelse. För hans öfverspända fantasi framställde sig den unga drottningen visst icke såsom en liflös person på en tafla: han trodde på verkligheten af hennes tillvaro, på hennes personliga, kropasliga tillstädesvarande i rummet. Det såg ut, tänkte han, som loge hon emot honom och räckte honom famnen; hon hade nyss kommit till honom, han tviflade icke derpå och fört med sig helsoförbättring och lycka. Man ser att yrseln, som för en stund varit borta, började återkomma. Men plötsligt, besynnerliga händelse! blef föreställningen verklighet. Midtigenom sin själs och sina taukars dimma såg Rolf tydligt broderiet röra sig. Drottningens af Saba gestalt lösgjorde sig hastigt från den grupp, som omgaf henne. Hennes gång var lika behaglig, som hennes ansigte skönt. Hennes små fötter vidrörde golfvet, utan att man hörde ljudet af stegen. Hon kom direkte fram till den unge mannen.