Dagens Nyheter – 28 december 1865, sida 1

kommer af den absoluta afsvärjelsen af statsoch familjelifvets fundamentallagar, genom smittan af dåliga exempel, som utgå från de högre stånden och småningom vinna insteg hos samhällets lägre klasser. De högre klasserna bortkasta sin rätt och pligt att vara en föresyn för de lägre, samhällets moraliska elementer utöfva icke något försedligande inflytande, intelligensen verkar ej till upplysning. Lasten är icke längre föremål för ovilja; — tvertom göres den till föremål för njutningsbegäret, den förherrligas på teatern och vinner bifall hos eu efter sinnesrörelser Jägtande publik. Sådan är den anblick vi dagligen och stundligen ha för ögonen, utan att vår galla jäser öfver bräddarne, utan att vårt samvete uppreser sig deremot Teatern är sedan några år tillbaka hemfallen åt framställningen af vårt århundrades sköna spyflugors passioner och historia. Vår tids aldra lättsinnigaste hetärer ha suckat öfver dessa syndiga men icke ångerfulla Magdalenors, dessa Marguerites Gauthiers olyckor, dem teatern i deras ögon upphöjt till poetiska skapelser, . och från teatern har demi monden öfversvämmat stora verlden. Man ville äfven annorstädes än i lustspelets regioner föra Cameliadamernas lefnad. Man rusade till auktioner efter sedeslösa damer och uppdyrkade deras obetydligaste effekter, och de voro kloka nog att med stor ostentation och för fullvigtigt guld göra sig den allmänna uppmärksamheten till godo Och nu, fortfar tidningen, gäller det att förena och beväpna sig emot denna fara; pressen, detta fyrtorn för alla faror, måste i den menskliga blygsamhetens namp öppna det stora Pressen, denna under kejsardömet genom alla möjliga och omöjliga skrankor, hotelser och sidoinflytanden så förnedrade pariserpress, som sjelf till en del nedsjunkit till demi-monden?! Skall den tillropa dem som stå på samhällets öfversta trappsteg, att det är deras pligt att gifva goda exempel, att sedligheten måste komma uppifrån, om den skall utöfva något kraftigt och varaktigt inflytande på alla sambhillets klasser? Stackars press, hur skulle det gå om den sökte intränga i de ljusregioner, för hvilka sådana tidningar som la France endast ega uttryck af beundran! Men så allvarsamt var det icke heller menadt; la France var den dagen blott vid dåligt lynne; den har emellertid uppträdt som en varnande Kassandra, och hvad sedligheten angår är kejsardömet verkligen sjukt, mycket sjukt till och med. Samma hop som i går uppfyllde teatern, strömmari dag till NotreDamekyrkar, der efter slutet af pater Hyacinthes predikan, massor af åskådare vid utgången från kyrkan förena sig i grupper, der de med utomordentlig liflighet meddela hvarandra sina intryck, och der man upprepade hufvudpunkterna i paterns lysande tal, för att inprägla dem i minnet. Detta tal var verkligen beundransvärdt; den helige talaren helsade det blifvande förbundet mellan kyrkan och friheten samt den sanna demokratiens ankomst, denna demokrati som ej neddrager de högre klasserna till de lägre utan småningom genom kristendomens tillämpning höjer de lägre upp till de högre. — Ofverallt råder exaltation — på teatern, i kyrkan, i salongerna, i Boulognerskogen, på börsen och i politiken — och i jemnbredd dermed förslappning, bredvid jagten efter storhet och spelet med millioner går förfallet inom den sedliga verlden och financiel ruin!