Dagens Nyheter – 5 december 1865, sida 1

glädje; han fick Remond sjelf i sin makt. Lyckan, som så länge stått honom emot, hade omsider vändt sig. Han, den biltoge, han, den öfvergifue älskaren, han blef herre öfver den mans och den qvinnas öde, som låtit honom lida så mycket. Ehuru Vernon bort vara öfvertygad om att Fredrik icke kände hans namn, kallade han sig dock dArgele; för att den unge mannen icke skulle fatta någon misstro till honom, utan följa honom hem. Den unge Remonds öfverraskning var utomordentligt stor, då han följande dag, i stället för sin motståndare, fann ett bref med sitt namn till utanskrift och af följande lydelse: Jag lemnar detta hus, dit jag måhända icke mer kommer att återvända, men var derföre icke för snar att arklaga mig för feghet. Odet torde ganska snart låta oss se hvarandra åter, och jag svär, att vid första tillfälle ge er den upprättelse, jag lofvat er. Ni skall då få veta, hvarföre jag förolämpat er och hvarföre jag dolt mitt namn för er. Glöm dArgele och tänk på i Vernon. Detta bref var en ny gåta för Fredrik. Josefina, som han frågade om saken, visste icke heller något om sin herres afresa. Den unge mannen begaf sig till Roanne, der han uppehöll sig en tid. Han fick der underrättelser, som, ehuru obestämda, dock oroade honom, och i hast begaf han sig till Marseille. Det var också till Marseille, som Charles Vernon styrt kosan då han så plötsligen lemnade sitt hus i Thisy. RR RE