mina representationer; han talade derom med sin suverän och retade dennes nyfikenhet så lifligt, att Selim skickade mig en inbjudning, för att icke säga en befallning, att infinna mig på hofvet. Jag begaf mig skyndsamt til palatset, hvarest man anvisade mig det rum, der scancen borde ega rum. Talrika arbetare ställdes under mitt befäl, och man gaf mig all frihet för mina teatraliska dispositioner. Ett enda vilkor förelades mig, nemligen: att scenen skulle vara vänd mot ett visst förgyldt gallerverk, bakom hvilket man sade mig att sultanens gemåler skulle taga plats. Efter två dagars förlopp var min teater uppställd oeh fullständigt dekorerad. Den föreställde en trädgård full af naturliga blommor, hvilkas lifliga färger och genomträngande vällukter tjusade både synen och lukten. I fonden och midt i ett tätt löfverk höjde sig en vattenkonst i form af en kärfve, som nedföll uti en kristallbasin i millioner droppar, liknande ett regn af diamanter vid skenet af de talrika ljusen. Denna vattenkonst spridde derjemte en angenäm svalka, som fördubblade behaget af denna representation. Slutligen: funnos till höger och venster lummiga boskeer,. hvilka tjenade mig till kulisser och laboratorium.. Midt i denna verkliga Armidasträdgård höjde: sig en afsats, belastad med mina lysande apparater. Då allt var i ordning, intogo sultanen och hans talrika svit sina platser, bestämda efter hvars och ens rang vid hofvet. Sultanen hvilade på en soffa, och hade bredvid sig sin stor-. vizir, under det en tolk, som vördnadsfullt. sig bakom, skulle för honom öfversätta vina