Dagens Nyheter – 2 november 1865, sida 1

FF RI ade DE Sä RN I EA er ND SUR LONE 172 PA ker AMERIKA SES ERS NI All sal Re SP STI Cärv ARD 3 gäng såväl 1 konstitutionsutskottet som äfven mom riksdagen i öfrigt. Statsutskottet är så ledes att betrakta såsom de stora politiska frågornas förnämsta och kraftigaste häfstång. Af personerna, som der insättas, fordrar man ovilkorligen alltsa, att de, oberäknadt den fullkomligaste enhet, så vidt något skall kunna åstadkommas, jemväl icke allenast äro sifferkarlar och hushallare i allmänhet, utan framförallt ega ett omfattande, sundt och klokt politiskt omdöme samt den fullständigaste kännedom om saämhällsmekanismen, äfven 1 dess minsta detalJer. För att vara en utmärkt statsutskottsledamot fordras derföre, jemte många utmärkande och framstacnde personliga egenskaper, jemväl ett miängarigt studium af de allmänna saämhällsärenderna. Lika litet som man, derför att man kan läsa innantill, är en vetenskapsman, lika litet är man, derför att man klokt sköter sina egna angelägenheter, en värdig statsutskottsledamot. Det finnes ingen enda del af statens hela machineri, som icke i mera eller mindre mån mäste behandlas inom detta utskott. För sävidt de erforderliga egenskaperna ieke gerna kunna hittas på gatan, och det i allmänhet är temmeligen tunnsädt om män, som i sitt enskilda lif hafva tillfälle att sysselsätta sig med statsutskotts-angelägenheter, måste de personer, som cegnat sim offentliga verksamhet deråt, tid efter annan se sig om efter min, med fallenhet derför, samt genom att bereda dem fortfarande plats i utskottet liksom småningom uppfostra dem till sina efterträdare. Huru många riksdagar man än må gå tillbaka, skall man finna att denna regel gjort sig gällande. Denna riksdagens Murener hafva likväl i detta fall, som i alla andra, nedbrutit regeln. De ha på en gång skjutit äå sido flertalet af de borgerliga statsutskottsledamöter, som redan under föregående riksdagar förvärfvat sig en större imblick 1 statens stora affärsfrågor samt en viss vana att behandla dem. Tager man nemligen de här ofvan uppräknade statsutskottsledamöterna 1 närmare skärskådande, finner man att de tre gamla statsutskottsveteranerna, hrr Hierta, Björek och Berger, nu uteslutande blifvit omgifna af en personal, fullkomligt ny och oinvigd. Blott denna omständighet berättigar, särdeles vid denna riksdag, till den största förtrytelse och vrede. Å i Den närenska majoriteten har insinucrat alt statsutskottet var vid förra riksdagen mindre väl besatt. Endast en jemförelse emellan då och nu kan likväl förnuftigtvis afgöra det. Vid riksdagen 1862—63 funnos i utskottet, utom hrr Hierta, Björek och Berger, som äfven nu blifvit använda, följande: Herr Stråle, Wallenberg, Ekholm, Wistelius, Grenander, Kistner. Dessa, utom hr Strale, voro mångärigt bepröfvade riksdagsmän. Så är icke fallet nu. Visserligen hafva hrr Holmqvist och Staaff bevistat, om vi ej missminna oss, tvenne riksdagar och hr Berggren en enda; men ingendera af dem har på nägot sätt derunder ådagalagt något lifligare intresse för eller någon större förmåga i statsutskottsimnen. Hr Heijkensköld är nykommen. Ehuru tillhörande ridderskapet och adeln, har man icke ens hört honom någonsin omtalad derifrån. Såsom cen särskild gärd af rättvisa må man, hvad hrr Bager och Bohmanson vidkommer, alltid erinra sig, att de hos elektorerna wundanEN se FIAT Re NA ESRAnSE — Dessa herrar ha handlat mycket ridderligt mot sina damer, genom att anförtro en hemlig