Dagens Nyheter – 7 oktober 1865, sida 2

bevuxna sluttning i riktning åt söder. Enligt sitt löfte hade Georgie visat dem en genväg, och solen hade ännu icke tillryggalagt hälften af sin dagsresa, då de på ett betydligt afstånd blefvo varse postvagnen, eskorterad at de fyra dragonerna, och grefvinnan Fanfares vurst, som skyddades både af regeringens och Smitharnes folk. Hvad den ensamma ryttaren angår, som man snarare anat iän sett insvept i ett dammoln ila fram i vild galopp, så var han alldeles försvunnen. Våra vänner färdades under tystnad och med jemn fart. Hvar gång de kommo på någon höjd, hvarifrån de hade utsigt öfver slätten, kunde de tydligt se att de vunnit på dem de förföljde. Efter den beskrifning vi gilvit öfver denna lyckliga park, som sträcker sig från Cypher-bergets fot ända till de Australiska alpernas toppar, kan läsaren icke vänta sig att med våra fyra vänner få genomresa en obebygd, folktom trakt. Den ofantliga slätten, hvars befolkning oupphörligt tilltager, räknade redan vid tiden för vår berättelse ett ansenligt antal invånare, äfven om man undantager guldsökarne. Det var, icke tio minuter emellan hvar gång de resande passerade vidsträckta nyodlingar, omgifna af staketer; tidt och ofta mötte de herdar och handelsmän, alla till häst och försedda med långa piskor, som hade små och tjocka skaft. Ibland hade de till och med äran att få se jordbrukaren, nybyggets egare, personligen gå emkring på sina fält, klädd i skinnkostym och beväpnad som en röfvare, Alla menniskor, från fåraberden ända till