Dagens Nyheter – 30 september 1865, sida 2

upplysnivgar förhåller sig saken icke så. Berättelsen har uppkommit på följande sätt: En ung karl, som arbotar på en af Köpenhamns större maskinverkstiäder, hittade häromdagen ett dannebrogskors, hvarmed han pyntade ut sin rock, hvarefter han berättade för alla bekanta den ofvan omtalade historien. Nir den kom för hans principals öron kallade denne till sig den unge arbetaren och frågade honom om historien var sann; efter åtskilliga undflykter bekände den unge karlen sorgråtande alt den var diktad från början till slut. Midläviskt öfvermod. I Köpenhamn tilldrog sig i torsdags, att en aktad borgare inkom i mellanrummet emellan musiken och vaktparaden. Löjtnanten, grefve Sponneck, som kommenderade paraden, fann det då passande att med subeln kringklappa mannens rygg. Denne begaf sig emellertid ofördröjligen till kommendanten 1 Köpenhamn, fordrade upprättelse och erhöll löfte om att saken skulle undersökas. Två timmar derefter infunno sig tvenne officerare i galla, en kapten och en löjtnant, i borgarens vostad och bådo honom göra upp saken i godo, hvilket han också gick in på med vilkor att grefve Sponneck skulle i vittnens närvaro göra honom afbön. I fredags försiggick den högtidliga akten hemma hos den tförnärmade parten. Telegraf!vrädar som väderteksevåamän. Ivarje telografist vet väl, att i ledningstrådarne ofta utan batteriets inverkan oregelbundna strömmar förekomma. Den italienske fysikern och attronomen PP. Sechi anser sig nu genom långvariga undersökningar hafva funnit, att så snart dessa s. k. jordströmmar blifva särdeles starka och oregelbunena, man alhid har att vänta dåligt stormigt väder. Detta vore för meteorologien en vigtig upptäckt. Lampeplinadrar för petroltewmfampor springa lätt sönder, isynnerhet på sådana lampor scm hafva en flat veke, mindre på dem der vceken är rund. För att undvika allt för ofta söndersprängande behöfver man blott skära vekens hörn runda, hvarigenom lågan får en mera rund form, och således vekens båda ändpunkter j komma så nära cylinderns väggar och ojemnt upphetta dem, hvarigenom sprängningen mest förorsakas niär glassorten är något spröd. (Ur Tidskrift för Teknologi.) En explosion af Bomuliskrul inträffade Söndagen den 10 dennes i ett magasin, som österrikiska regeringen uppfört mellan byarne Siegersdorf och Haschendorf, belägna ett godt stycke väg från WienerNeustadt. Bomullskrutet utgjorde 700 grvintal, förvarade i 1,600 små kaggar, och exp!osionen inträffa !e kl. 7 på morgonen utan att någon varit inne i magasinet, hvadan gjelfantändning torde varit orsaken till olyckan. Explosionen observerades från Wiener-Neustadt; en ofantlig cldkolonn rusade plötsligt upp i luften, ofantliga rökmoln, liknande en tät dimma, omgåfvo den och snart hördes en stark knall, bksom om åskan slagit ned bland åskådarne. Hela magasinet lyftes från marken och ej ett sjår kunde upptäckas af hvarest det stått. Alla fönsterrutor krissades i den nämnda Wiener-förstaden, men ingen dödades till följd af olyckshändelsen; endast en vaktkarl, som stått utanför magasinet, som då ban förmärkte ett besynnerligt ljud derinne, sprang undan, kullkastades och erhöll några kontusioner. Hoteran. Marseille ser nu hvarje afton ut som en stor elåstad. På alla gator flamma ofantliga eldar för att derigenom rena den af koleran pestsmittade luften. Hela befolkningen lefver på gatorna, man skrattar och sjunger liksom hade man skäl att antända glädjeeldar, och måhända är denna sinnesstiimning den mest välgörande verkan af eldarne, emedan stadens invånare förut voro försänkta i stum förtviflan. De unga männen och flickorna dansa kring eldarne, och käckheten g:r så långt att helt nyligen en skara vackra flickor under allmänt jubel brände en svart-gröngul docka, föreställande koleran. (På franska heter det Ile cholera, och dockan föreställde således en karl.) I Nizza vidtagas de ytterligaste försigdö öh ntan Lit VR RR